”Unga med eksem behöver mer hjälp”
Torra utslag som kliar, år efter år. Unga med atopiskt eksem får för lite stöd från sjukvården. De har begränsade kunskaper och upplever även att vården har det, visar en ny avhandling.
Barnsjuksköterskan Susanne Lundin brinner för att hjälpa barn, ungdomar och deras föräldrar med hur eksem ska behandlas. Hon arbetar sedan många år på Södersjukhusets allergi-, lung- och hudmottagning i Stockholm, i en självständig roll där eksemutbildning och stöd till egenvård är en viktig del.
Berätta om atopiskt eksem!
– Det är en av de vanligaste hudsjukdomarna och drabbar ungefär 20 procent av alla barn före 5 års ålder. För en del växer det bort, men upp till 10 procent av alla vuxna har atopiskt eksem. Kriterierna för diagnosen är klåda, torr hud, att eksemet sitter på särskilda kroppsdelar utifrån åldern, ärftlighet eller att eksemet kommit före två års ålder.
– Orsaken till eksem är en kombination av arv och miljö. Hos små barn kan eksemet bero på en födoämnesallergi, men de flesta är inte allergiska. Eksemet flyttar lite på sig på kroppen under uppväxten.
Hur kan man behandla?
– Grundbehandlingen är mjukgörande kräm. När man får inflammation med röda kliande utslag behövs kortisonkräm. Behandlingen är också viktig för att undvika den negativa klådcirkeln, som leder till värre eksem och inflammation.
Vad visar dina studier?
– Vi kunde se att ungdomar med atopiskt eksem är underbehandlade. Bara en fjärdedel med svårt eller medelsvårt eksem hade hämtat ut en stark kortisonprodukt för huden det senaste året, vilket de flesta antagligen skulle behövt.
– De unga vuxna hade begränsad kunskap om hur de ska behandla sig, trots att de hade relativt lång erfarenhet leva med eksem. De upplever att det är svårt att få hjälp av vården och att vårdpersonal ibland har dålig kunskap. De har en lägre livskvalitet än jämnåriga, så det är viktigt att de får rätt hjälp från sjukvården, till exempel repetition av hur behandlingen ska genomföras.
– Det verkar som att ungdomar och unga vuxna med atopiskt eksem är en bortglömd grupp i vården. Vid 24 års ålder hade endast en av fem haft kontakt med vården på grund av sin sjukdom under de senaste åtta åren. Om de fick bra vård och lärde sig sköta eksemet skulle de kunna få längre perioder utan besvär.
Fakta om eksemstudien
Avhandlingen heter “Treatment and consequences of atopic dermatitis from childhood to adulthood”. Den bygger på den så kallade Bamsestudien, som har följt drygt 4 000 barn födda 1994–1996. Susanne Lundin har följt upp data från när patienterna var 16 och 24 år. Avhandlingen baseras också på registerdata och intervjuer.