”Utan pensionärerna hade vi inte klarat vaccinationerna”
På plats under världens största kongress, för sjuksköterskor, ICN, finns Åsa Holgersson, distriktssköterska och facklig veteran. Hon ska redogöra för utländska kollegor om svenska sjuksköterskors vaccinationsarbete.
På plats och på plats förresten. Det beror på hur uttrycket ska definieras numera. När världens största sjuksköterskekongress, ICN, pågår den här veckan sker det för första gången digitalt. Åsa Holgersson är en av omkring 5 000 deltagare från 132 länder, som loggar in hemifrån eller från jobbet. I hennes fall är det från fackexpeditionen på Sundsvalls sjukhus.
Åsa Holgersson ska i dag på konferensens avslutande dag delta som svensk representant i en workshop. Hon är distriktssköterska, men arbetar sedan många år fackligt, och har varit ordförande i Vårdförbundet i Västernorrland de senaste fyra åren.
På ICN deltar hon i en europeisk grupp där sjuksköterskor från Sverige, Island och Portugal delar erfarenheter av hur vaccinationsarbetet fungerat. De tre länderna har haft olika förutsättningar, och klarat pandemin – så här långt – med olika resultat. Ö-nationen Island, har klarat sig lindrigast, Sverige ligger på mellannivån och Portugal har drabbats hårdast (På listan över antal döda per miljon invånare ligger Portugal högt upp, på plats 37 av världens länder, Sverige på plats 54, och Island på 160 plats. Island har endast haft 34 avlidna totalt).
Åsa Holgersson börjar närma sig pensionen. Just pensionärernas insats tänker hon lyfta högt på sin genomgång.
De här frågeställningarna har hon och de andra i gruppen fått att berätta utifrån.
Vad har varit svenska sjuksköterskors roll i vaccinationsarbetet?
– Det är sjuksköterskor och distriktssköterskor som skött vaccinationerna här i Västernorrland, och till stor del i hela landet. Distriktssköterskorna har även ordinationsrätt av vaccin. Så stor andel som 70 procent här i regionen har varit pensionärer som kommit in och ställd upp, vissa på heltid. Jag brukar säga att utan dem hade vi inte klarat att vaccinera i den här höga takten i och få så stor vaccinationstäckning. Vaccinationsgraden i Västernorrland ligger på 82 procent.
Även hon själv kände att hon ville hjälpa till och har vaccinerat en hel del på den stora vaccinationsmottagningen i Sundsvall, som ligger i en nedlagd vårdcentral.
– Nu är att vi är i startgroparna för åldersgruppen 12-15 år, där även skolsköterskorna är involverade i vår regionen. Vi har även börjat ge den tredje sprutan till de äldre.
Vilka har varit de största utmaningarna?
– Det har sett olika ut i olika delar av Sverige under året. Det vi hade gemensamt i början, som den stora svårigheten, var de ojämna leveranserna av vaccin. Det var svårt att planera och organisera arbetet för sjuksköterskorna då. Här i regionen har vi haft ett bra ledarskap, med en verksamhetschef från primärvården som tog ansvaret för att samordna vaccinationsenheterna. Hon gjorde ett fantastiskt jobb.
– En utmaning nu är att det även kommer att behövas många sjuksköterskor och distriktssköterskor från våra hälsocentraler under hösten, då det parallellt skall vaccineras mot säsongsinfluensa. Baksidan blir då att tillgängligheten minskar på hälsocentralerna för andra patientgrupper.
På vilket sätt har er sjuksköterskeorganisations stöttat er?
– Vi har fått stöd från Vårdförbundet nationellt genom en FAQ-sida på hemsidan om covidsituationen. Det har också förts diskussioner mellan förbundsstyrelsen och oss avdelningsordförande i landet, till exempel om riktlinjer för gravida och skyddsutrustning.
Vad behövs nu mest för att stötta sjuksköterskorna att fortsätta i sin ledande roll för vaccinationerna?
– Det är att värdera oss utifrån vår kompetens och erfarenhet. Vi gör skillnad i vården – inte minst under pandemitider. Det bör synas i lönekuvertet. I vår region har vi saknat det från alla arbetsgivare, utom Sundsvalls kommun som visat det i årets lönerevision. Vår kompetens är också viktig i arbetet att få medborgare att förstå vikten av att vaccinera sig.
Visst ska du berätta det här på engelska på workshopen?
– Ja, det kom jag på när jag blivit tillfrågad. Jag har fått lite hjälp med att översätta talmanuset. Jag läser och förstår engelska bra men det hör inte till min vardag att hålla i dragningar på engelska. Jag ska nog göra mig förstådd men för min del hade det varit lättare på italienska faktiskt, säger hon med ett litet skratt.
ICN-kongressen 2021
- Under ICN-kongressen kommer nästan 1000 föredrag hållas, ofta samtidigt i olika digitala rum. 1 200 posters finns också att se. Deltagare kommer att kunna fortsätta se programmet digitalt under kommande sex månader.
- Bland huvudtalarna märks Tedros Adhanom Ghebreyesus, WHO:s generaldirektör, Ban Ki-moon, FN:s tidigare generalsekreterare och Michelle Bachelet, FN:s kommissarie för mänskliga rättigheter.
- Övergripande teman är omvårdnad under pandemin och sjuksköterskans hälsofrämjande arbete globalt – utifrån avgörande sociala faktorer som utbildning, jämställdhet, fattigdom och även klimatförändringar.