Vårdförbundet om budgeten: ”Fel metod för att korta köerna”

Med budgeten för år 2026 vill regeringen sänka skatterna och korta vårdköerna. Regeringen beskriver budgeten som en satsning. Men enligt Vårdförbundet handlar det om två miljarder mindre till vården.

Måndagen den 22 september 2025 släppte regeringen sitt budgetförslag för år 2026. Totalt ökar budgetanslaget med cirka 5 miljarder kronor för utgiftsområde hälso- och sjukvårdspolitik. Vårdförbundet har tittat på de poster som de bedömer direkt rör vården.

– Vi är lite besvikna på Tidöpartiernas budget. De säger att det är en satsning, men vi ser att de väljer att lägga 2 miljarder mindre på vården i den här budgeten än för 2025. Svenska folket får mer i plånboken, men betalar priset med sin hälsa. Och det tror jag inte att svenska folket vill, eftersom vården är deras viktigaste fråga, säger Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande, till Vårdfokus.

Regeringen fortsätter rikta medel för att korta vårdköerna

Hittills under mandatperioden har regeringen lagt 18 miljarder kronor på att korta vårdköerna. För år 2026 läggs totalt 6,6 miljarder kronor i riktade, prestationsbaserade medel till regionerna för att öka vårdkapaciteten. Det innebär att regionerna blir återbetalningsskyldiga om de inte når målen. En av miljarderna går specifikt till att öka antalet operationer av gråstarr, framfall och höftproteser.

– Vi ser en svagt, svagt positiv trend när det kommer till vårdköerna. Det är uppenbart att det vi gjort hittills är otillräckligt.  Samtidigt visar satsningarna att det inte bara handlar om att ösa in pengar. Vi tar nu greppet att titta på region för region – vad behöver de var och en för att korta köerna? Och vi vet inte hur korta köerna hade varit utan satsningarna, sade sjukvårdsministern Elisabet Lann under en pressträff där delar av vårdbudgeten presenterades.

Vårdförbundet: ”Korta-köerna-pengarna riktas fel”

Men Sineva Ribeiro har sett förut att särskilda korta-köerna-pengar inte fungerar i längden.

– Alla regeringar har under en lång tid försökt korta vårdköerna. Hade metoderna fungerat så hade vi inte haft långa vårdköer i dag. Det leder bara till att arbetsgivarna lägger övertid en lördag och så betar man av en massa operationer. Men det finns ett före och ett efter operation. Patientsäkerheten riskeras och arbetsmiljön försämras. Jag känner ”Nej, nej, nej! Prova inte detta en gång till!” säger Sineva Ribeiro.

Hon tycker att pengarna riktas fel.

– Om man ändå ska rikta pengarna så gör det till professionerna, så att regionerna ser till att professionerna får bra lön och arbetsmiljö. Är vi kvar blir det inga vårdköer. Vårdköerna har uppstått för att det inte finns personal, säger Sineva Ribeiro.

SKR vill ha färre riktade statsbidrag

För varje år som gått under mandatperioden har allt mer av statsbudgeten för hälsa och sjukvård blivit riktade medel. Så även i år. Det är Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, kritiska till.

– Vi hade velat se mer fokus på långsiktighet, med färre riktade statsbidrag, och i stället en större tillit till att kommuner och regioner använder resurserna där de behövs bäst. Värdesäkrade generella statsbidrag handlar inte enbart om mer pengar, det handlar om att kommuner och regioner ska få bättre förutsättningar att planera för en välfärd som gör skillnad, säger Anders Henriksson, SKR:s ordförande i ett pressmeddelande.

Facken i välfärden: Skattesänkningar leder till sämre hälsa i befolkningen

Ungefär två tredjedelar av budgetens reformutrymme på 79 miljarder kronor går till skattesänkningar. Fem av dem går alltså till vården. Nyligen släppte Facken i välfärden en rapport som visar att skattesänkningar påverkat välfärdens finansiering negativt.

– Det successivt sänkta välfärden visar sig också i samhället. Ojämlikheten i hälsa är fortfarande stor, och många i Sverige har inte tillräckliga resurser för att uppnå god hälsa. De sänkta skatterna kostar mer i längden. Lösningarna finns: Gör långsiktiga investeringar i personalen så att fler vill stanna i yrket, så kommer hälsan i befolkningen bli bättre. Om man nu vill rikta pengarna, rikta dem till dem som finns där och gör jobbet. Det kommer gynna befolkningen. Det kommer gynna Sverige, säger Sineva Ribeiro.

”För lite pengar till kvinnors hälsa”

I budgeten för år 2026 går en miljard kronor till flickors och kvinnors hälsa genom livet. Det är en fortsatt satsning från tidigare år och regeringar, men denna gång 600 miljoner lägre än tidigare.  

– Det är alldeles för lite. Satsningen innebär en minskning. Jag skulle vilja säga att jämställdheten backar i hela landet. Det är förödande. Det är ändå 50 procent av Sveriges befolkning som får det sämre. Det är nu när förlossningarna minskar, som man har chansen att se till att personalen får en bättre arbetsmiljö och att de som föder får ha en barnmorska i rummet hela tiden. Det är nu man har möjlighet att utveckla den vården. Och då gör man tvärtom. Det blir jätteknepigt.

900 miljoner mer till psykiatrin

Vårdförbundet är positiva till att regeringen avsätter medel för en nationell vårdförmedling, kösamordnare och en nationell digital infrastruktur. Ännu mer uppskattat är pengarna till psykiatrin, som får nästan 900 miljoner kronor mer i budget för 2026 än 2025.

– Vi välkomnar den. Men den kommer lite sent. Jag tänker bland annat på kollegan i ambulansen som miste livet när hon skulle hjälpa någon. Mannen hade varit inne på psykiatrin en vecka innan och blivit släppt. Tidiga insatser är centralt.