Vården och klimatet

WHO: Så måste världens ledare tackla klimatkrisens hälsoeffekter

WHO: Så måste världens ledare tackla klimatkrisens hälsoeffekter
Undernäring som följd av torka och ökad salthalt i jorden är en av klimatförändringens hälsoeffekter som dessutom kan bidra till ökad migration, enligt WHO. Foto: Getty Images.

Världens ledare måste agera för att minska klimatförändringarnas effekter på människors hälsa – och ta med flyktingfrågan i beräkningarna. Det säger Världshälsoorganisationen WHO, International Organization for Migration IOM, och Lancet Migration i ett gemensamt uttalande under klimattoppmötet i Glasgow.

WHO, IOM och Lancet Migration ser förebyggande åtgärder och en sjukvård med stabil infrastruktur och tillräcklig utrustning och arbetskraft som nyckelfaktorer för att minska hälsorisker vid klimatorsakade folkförflyttningar.

– Frågorna hänger ihop men har behandlats var för sig under alltför lång tid. Vi måste tala om sambandet mellan dem, sa Antonio Vitorino, generaldirektör för IOM, på ett event under klimattoppmötet på tisdagen.

Där deltog även WHO:s generaldirektör Thedros Adhanom Ghebreyesus, som tryckte på vikten av att inkludera folkförflyttningar i nationella åtgärdsplaner mot klimatförändringarna – bland annat genom att öka stödet till flyktingar, vidta åtgärder för att säkerställa att samhällsviktiga funktioner kan hållas igång efter naturkatastrofer samt prioritera sårbara länders tillgång till hållbara och förutsägbara finansiella tillgångar.

– Vi uppmanar alla länder att prioritera samhällsledda klimatinterventioner som behandlar migranters hälsa och anledningarna till att de lämnar sina hem, sa Ghebreyesus.

Klimatfrågans koppling till ökad migration ligger enligt uttalandet framför allt i att människor i klimatutsatta länder söker sig till länder där levnadsförhållandena är bättre.

Dessutom, menar organisationerna, är migranter extra utsatta både före, under och efter förflyttningen då de ofta saknar tillgång till sjukvård och inte heller får en kontinuitet i vården. De är också mer utsatta för stressfaktorer som ekonomisk osäkerhet, våld, exploatering och främlingsfientlighet.

Så påverkar klimatkrisen den globala hälsan

Som exempel på hur klimatkrisen påverkar människors hälsa över hela världen nämner WHO:

  • Undernäring som följd av försaltning av jord, vattenföroreningar, höjda havsnivåer och öknarnas utbredning.
  • Andningssvårigheter som följd av luftföroreningar.
  • Större utbredning av vattenburna sjukdomar som kolera och tyfus på grund av fler översvämningar.
  • En sjukvård under press i framför allt ekonomiskt utsatta länder på grund av fler extrema väderhändelser som stormar, översvämningar, torka och värmeböljor.

Vårdfokus nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida