Bättre liv med palliativ hemsjukvård

Melin-Johansson C med flera. Significant improvement in quality of life of patients with incurable cancer after designation to a palliative homecare team. Accepterad för publicering i European Journal of Cancer Care, november 2007.

30 april 2008

Bakgrund: Ett av de viktigaste målen i palliativ vård är att möjliggöra en så bra livskvalitet som möjligt för patienter med obotlig sjukdom och deras familjer. För att vårdpersonal ska kunna uppnå detta mål är det viktigt att vidga kunskapsbasen gällande patienters livskvalitet i livets slutskede.

SYFTE: Beskriva och jämföra livskvalitet hos patienter med obotlig cancer i livets slutskede före och efter anslutning till ett palliativt hemsjukvårdsteam (pht) samt att identifiera faktorer som förutsäger livskvalitet.

METOD: Studien är godkänd av den etiska kommittén vid medicinska fakulteten, Umeå universitet.
Patienternas livskvalitet bedömdes en vecka före anslutning till pht och elva dagar efter med frågeformuläret Assessment of quality of life at the end of life (aqel). Formuläret är konstruerat för patienter i palliativ vård och består av 21 frågor med numerisk skala från 1 till 10 (1 är sämst och 10 är bäst livskvalitet).

RESULTAT: Av 163 tillfrågade patienter medverkade 63 (38,6 procent) vid förs­ta och andra mätningen. Medianöverlevnaden var 3,6 månader och medianåldern 72 år (24 till 90), 36 patienter var män och 27 var kvinnor med olika cancerdiagnoser. Sex faktorer förbättrades signifikant efter anslutning: patienterna vilade färre antal timmar varje dag, illamåendet förbättrades, patienterna kände sig mindre oroliga, vårdpersonalen blev mer tillgänglig och den givna vården samt allmän livskvalitet förbättrades. Depression/nedstämdhet och meningsfullhet relaterade starkt till den allmänna livskvaliteten. Det betyder att positiva och negativa förändringar gällande depression/nedstämdhet och meningsfullhet har effekt på patientens allmänna livskvalitet. Smärta och meningsfullhet var faktorer som förutsade den allmänna livskvaliteten. Det vill säga att patienter som inte är smärtlindrade eller har en låg grad av meningsfullhet löper större risk att få en försämrad livskvalitet.

SLUTSATSER: Det är möjligt att genomföra undersökningar med frågeformulär gällande livskvalitet med patienter i livets slutskede även om det är problematiskt. Patienternas livskvalitet förbättrades efter anslutning till ett palliativt hemsjukvårdsteam inom det fysiska, psykologiska och medicins­ka området. Även den allmänna livskvaliteten förbättrades. Resultaten att smärta och meningsfullhet förbättrades efter anslutning kan vara till hjälp för vårdpersonal vid planering av palliativ vård. Om patienterna är behandlade och fria från smärta kan de bättre fokusera på existentiella frågor som meningsfullhet. Det är viktigt att fortsätta forskningen inom det existentiella området som till exempel meningsfullhet och hur det relaterar till och förutsäger patienters livskvalitet i den sena palliativa fasen av obotlig sjukdom.

Finansiärer: Mittuniversitetet i Öster­sund och Cancerfonden.

 

KOMMENTAR BIRGIT H RASMUSSEN

Många får inte palliativ hemsjukvård

Christina Melin-Johansson med flera har skrivit en intressant artikel av hög relevans för de cirka 70 000 av oss som varje år dör den »långsamma« döden. När vi blir sjuka har de flesta av oss förhoppningar om att kunna bo hemma och ha en bra livskvalitet också i livets slutskede, och denna studie visar att anslutning till ett palliativt hemsjukvårdsteam kan förbättra livskvaliteten för många av de deltagande patienterna.

Studien är väl genomförd och belyser faktorer som understödjer upplevelsen av livskvalitet. Viktiga fynd är de signifikanta samband mellan god smärt- och symtomlindring, upplevelsen av god vård, lättillgänglig vårdpersonal, meningsfullhet och upplevelsen av livskvalitet. Flera av faktorerna är inte tillgängliga för en stor del av Sveriges invånare, speciellt de som bor i glesbygd, då de saknar tillgång till kvalificerad palliativ vård i hemmet, tillgång till kompetent personal dygnet runt eller palliativt kompetensstöd vid vård på särskilt boende (Socialstyrelsen 2006). Denna studie visar att det är möjligt att erbjuda palliativ vård också i de delar av landet som är glest befolkat, som Jämtland.

Studien visar också på ett av de stora problemen vi har inom den palliativa vården med att bedriva forskning och därmed samla evidens för effektiva och livskvalitetsfrämjande vårdformer och åtgärder, nämligen problemet med att få tillräcklig stort deltagarantal för att kunna generalisera våra fynd. Människ­or i livets slutskede är svårt sjuka och sårbara vilket försvårar longitudinella studier, det vill säga studier där man följer patienterna över tid. I denna studie skattade 63 (38,6 procent) av de 163 tillfrågade patienterna sin livskvalitet före och efter anslutningen till det palliativa hemsjukvårdsteamet. I jämförelse med andra studier där svårt sjuka patienter har ingått är detta ett högt deltagande och en av studiens styrkor. Samarbete samt ett större deltagande av patienter och närstående från olika palliativa enheter är ett måste i vår framtida forskning för att styrkan i och möjligheten att generalisera våra resultat ska öka.

Detta är en väl genomförd studie och jag hoppas att Christina Melin-Johansson fortsätter att samla evidens för betydelsen av den palliativa vården och sambandet mellan upplevelsen av meningsfullhet och livskvalitet.

Birgit H Rasmussen
sjuksköterska, med dr
och lektor vid institutionen
för omvårdnad, Umeå universitet

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida