De får vården att samarbeta kring komplexa patienter
En patient larmade ambulans 98 gånger på ett år. Efter att vården samordnats blev det bara tre larm. Distriktssköterskorna Helena Umaerus och Moa Gullbrand i Region Västerbotten har utvecklat ett arbetssätt som hjälper patienter med komplexa vårdbehov att få rätt hjälp. Nu är de nominerade till Vårdförbundspriset på 400 000 kronor.
En äldre kvinna larmade ambulans 98 gånger under ett år och besökte akutmottagningen nästan dagligen. Men efter flera möten mellan olika vårdgivare kunde hon flytta till ett boende med personal dygnet runt. Året därpå behövde hon bara ambulans tre gånger, och samtliga larm var medicinskt motiverade.
– Både akuten och ambulansen får fortfarande brev med hälsningar från patienten, säger distriktssköterskan Helena Umaerus som jobbar på akuten i Umeå.
Delar på en heltidstjänst
Det är ett exempel på vad Akutsjukvårdens samordningsteam har åstadkommit. I teamet ingår även distriktssköterskan Moa Gullbrand, som jobbar inom ambulansen, och akutläkaren Emma Andersson. Tillsammans hjälper de patienter som gång på gång söker akutsjukvård.
De två distriktssköterskorna delar på en heltidstjänst i teamet, resterande del jobbar de kliniskt. Nu har de nominerats till Vårdförbundspriset som delas ut av Vårdförbundet och Folksam. Vinnaren offentliggörs den 27 januari 2027.
– Det var lite oväntat men känns både kul och spännande, säger Helena Umaerus.
Faller mellan stolarna
I sin vardag möter de många med komplexa vårdbehov. Det kan handla om personer med långvarig smärta, psykiatrisk samsjuklighet eller social utsatthet. Andra är äldre, multisjuka och ensamma. Ofta finns flera problem samtidigt.
Patienterna kan ha kontakt med flera olika kliniker, primärvården, psykiatrin och kommunen, men där det ofta saknas en överblick över hela situationen.
– Vården är indelad i stuprör, vilket gör att en del faller mellan stolarna. För den enskilde kan det nästan vara ett heltidsjobb att hålla koll på alla sina vårdkontakter, säger Moa Gullbrand.
Hade primärvården fungerat som den ska, då hade vi inte behövts. Men som det är nu hamnar många patienter till slut i akutvården.
Statistik och flaggande kollegor
På akuten och i ambulansen kan det skapa frustration när samma patient återkommer gång på gång. Men de upprepade besöken är ofta ett tecken på att patientens behov inte tillgodoses.
– Det står för någonting som är svårt att avläsa i den akuta situationen där och då. Ofta handlar det om oro, säger Helena Umaerus.
Sedan 2022 arbetar teamet strukturerat med att hitta patienter som kan behöva hjälp. De använder statistik för att hitta personer som har minst tre akutbesök eller ambulanskontakter under en månad. Patientlistan byggs även på genom något de kallar ”tentakelidentifiering”.
– Det räcker med att någon som jobbar inom vården känner att det här är en komplex patient. Då kan de flagga det till oss, säger Helena Umaerus.
Fast vårdkontakt en nyckel
Teamet går igenom patientens journal för att se om det finns något återkommande mönster. Om de bedömer att det finns ett behov kontaktar de patienten, inhämtar samtycke och kartlägger vårdkontakterna.
Ibland räcker det att uppmärksamma hälsocentralen på att patienten sökt akutvård upprepade gånger. Andra gånger kallar teamet till en vårdkonferens, där exempelvis specialistvården, primärvården, psykiatrin och kommunen samlas för att diskutera patientens behov.
– På mötena försöker vi gemensamt klura ut hur vi ska hjälpa den här personen på bästa sätt. Ofta kokar det ner till en fast kontakt inom primärvården, det är nyckeln, säger Moa Gullbrand.
Tar fram individuell vårdplan
Helena Umaerus nickar instämmande, och konstaterar att en stor del av samordningsarbetet egentligen hör hemma i primärvården, men att hälsocentralerna ofta har svårt att hinna med.
– Hade primärvården fungerat som den ska, då hade vi inte behövts. Men som det är nu hamnar många patienter till slut i akutvården.
När teamet tillsammans med andra vårdgivare har kommit fram till hur patienten bäst ska tas om hand dokumenteras det i en individuell vårdplan.
Viktig information om patienten
På akutmottagningen sker det genom en vårdrutinavvikelse i journalsystemet Cosmic. Inom ambulanssjukvården används i stället ett observandum.
Där kan personalen få information om patientens tidigare vårdkontakter, vilka bedömningar som har gjorts och hur personen bör bemötas. Det kan till exempel handla om att undvika opioider vid vissa återkommande besvär, att kontakta patientens boende eller att rådgöra med en läkare innan beslut fattas om transport till akuten.
Vårdförbundspriset 2026
Vårdförbundspriset delas ut varje år av Vårdförbundet tillsammans med Folksam. Det lyfter fram medlemmar som utvecklar vården genom nytänkande, kunskap och professionellt ledarskap. Priset är på 400 000 kronor.
Vinnaren utses av Vårdförbundets förbundsstyrelse och offentliggörs i samband med Mässan Framtidens Hälso- och sjukvård den 27/1 2027.
Nytt för i år att Vårdförbundets pris för Årets vårdchef kommer att delas ut vid samma tillfälle. De nominerade till det priset offentliggörs den 3 december.
200 röntgenundersökningar
Ibland kan den bästa hjälpen vara att inte upprepa en undersökning eller behandling som tidigare inte har förbättrat situationen.
– Vi hade en ung patient som genomgått över 200 röntgenundersökningar. I sådana fall kan samordningen bidra till att vårdgivarna stannar upp och reflekterar innan ytterligare undersökningar beställs, säger Helena Umaerus.
Samtidigt betonar de att en vårdplan aldrig får innebära att nya eller allvarliga symtom förbises. Patienten ska alltid bedömas och triageras som vanligt.
Bred kompetens till stor nytta
Både Helena och Moa är utbildade distriktssköterskor. Tillsammans har de erfarenhet från akutsjukvård, ambulans, primärvård, kommunal hälso- och sjukvård och LSS-verksamhet.
De ser den breda kompetensen som en tillgång när de ska förstå patientens hela livssituation. Att de samtidigt fortsätter arbeta kliniskt är också betydelsefullt.
– Jag som jobbar i ambulansen kan komma hem till någon och då får man en helt annan bild. Man fångar upp helheten, hur de har det hemma och mår i vardagen, säger Moa Gullbrand.

Rutiner skapar tydlighet
Helena kan i sin tur möta patienterna när de kommer till akutmottagningen.
Men målet är inte att de själva ska ta hand om varje patient. Tvärtom vill de skapa fungerande rutiner som gör att all personal kan ge en konsekvent och säker vård.
– Det ska inte spela någon roll vem man träffar. Planen är individanpassad efter patienten och dess behov. Det skapar trygghet och tydlighet, både för personal och patient. Sen finns vi alltid där som stöd om personalen stöter på en svår situation, säger Helena Umaerus.
Sparade pengar och nöjda kollegor
I dag finns omkring 120 patienter på teamets lista. En del följs aktivt, andra är vilande eller har avslutats efter att behovet av akutsjukvård minskat.
Teamet har jämfört kostnaderna för ambulans och akutbesök före och efter insatserna hos tio representativa patienter. I samtliga fall har kostnaderna minskat. För en patient sjönk den beräknade månadskostnaden från omkring 45 000 till 10 000 kronor.
Någon systematisk patientenkät har teamet ännu inte genomfört. Däremot har de undersökt hur kollegorna upplever arbetet. Responsen har uteslutande varit positiv.
Frigör resurser till andra patienter
En annan viktig effekt är att resurser frigörs till patienter med mer akuta behov.
– Vi ser exempelvis till att ambulanspersonal kan vara på ett hjärtstopp i stället för att sitta en timme hemma hos en komplex patient. De har en tydlig plan som bidrar till snabbare och bättre beslut, i de flesta fall behöver patienten inte köras in till akuten, säger Moa Gullbrand.
Just nu sker en utveckling av projektet där allt fler patienters handlingsplaner finns hos SOS Alarm. Efter triagering kan en fast vårdkontakt kopplas in i stället för att larma ut en ambulans. Det finns förhoppningar om ett liknande samarbete med 1177 Vårdguiden.
Årets finalister till Vårdförbundspriset
AnnaMaria Tollne, specialistsjuksköterska barn och ungdom och doktorand, Karolinska Universitetssjukhuset
Genom ett familjeintegrerande omvårdnadsprotokoll har AnnaMaria Tollne gjort det möjligt för familjer till barn med esofagusatresi att vårda sina barn hemma i väntan på rekonstruktiv kirurgi. Arbetssättet stärker föräldrarnas delaktighet, förbättrar barnens förutsättningar och har fått internationell spridning. I dag är modellen en del av ordinarie verksamhet vid Karolinska Universitetssjukhuset.
Åsa Eriksson, sjuksköterska, Centralsjukhuset i Karlstad
Genom initiativet "Hematologi i hemmet" har Åsa Eriksson varit drivande i att utveckla personcentrerad vård för patienter med hematologiska sjukdomar. Arbetssättet gör det möjligt för patienter att få behandling och uppföljning i hemmet, vilket ökar livskvaliteten för både patienter och närstående samtidigt som samverkan inom vården stärks.
Helena Umaerus och Moa Gullbrand, distriktssköterskor, Umeå
Tillsammans har Helena Umaerus och Moa Gullbrand utvecklat Akutsjukvårdens Samordningsteam i Umeå. Genom samordnade vårdplaner och nära samverkan mellan vård och kommun skapas tryggare vård för patienter med komplexa vårdbehov. Modellen bidrar till färre akuta vårdkontakter och sprids nu nationellt som ett exempel på framtidens nära vård.
Flera vill kopiera konceptet
Akutsjukvårdens samordningsteam har väckt intresse långt utanför Västerbotten, flera regioner som är intresserade av att kopiera konceptet har hört av sig.
Samtidigt är den egna verksamhetens framtid inte säkrad. Fem år efter starten finansieras det fortfarande med tidsbegränsade projektmedel.
– Vi tycker att vi har visat på behovet av det här teamet. Så vi hoppas och tror att det ska bli permanent, säger Helena Umaerus.
Hoppas på gemensamt forum
Nomineringen till Vårdförbundspriset är ytterligare ett erkännande för deras arbete. Men oavsett hur det går vid prisgalan i januari är ambitionen att fortsätta utveckla modellen.
– Vi hoppas att alla akutmottagningar och ambulansverksamheter till slut kommer att ha ett sådant här team eller någon liknande funktion. Drömmen vore ett gemensamt forum, kanske en konferens, där vi kan utbyta idéer, erfarenheter och gemensamt förbättra arbetet, säger Moa Gullbrand.