”Att se föräldrarna klara sig själva är mitt bästa som sjuksköterska”
AnnaMaria Tollne har tagit fram ett omvårdnadsprotokoll för barn med den ovanliga diagnosen esofagusatresi. Barnen får högspecialiserad vård i hemmet av sina föräldrar i stället för att bo på sjukhus i flera månader. Nu har modellen spridits över världen och i januari kan barnsjuksköterskan vinna Vårdförbundspriset.
I somras fick barnsjuksköterskan AnnaMaria Tollne ett sms från en barnkirurg i Prag. En bebis med esofagusatresi på sjukhuset i den tjeckiska huvudstaden hade kunnat fullmatas av sina föräldrar tack vare det omvårdnadsprotokoll som AnnaMaria Tollne utvecklat på Astrid Lindgrens barnsjukhus.
För familjen i Prag betydde det att de nu kunde vårda sitt barn i hemmet i stället för på sjukhus under flera månader i väntan på operation.
Ovanlig missbildning
Esofagusatresi är en medfödd och ovanlig missbildning som innebär att det saknas koppling mellan matstrupe och magsäck.
Det är ett allvarligt tillstånd som gör att barnet inte kan äta på vanlig väg och riskerar att dra ner, aspirera, saliv i luftstrupe och lungor. Det kan leda till andnöd, lunginflammation och i värsta fall död.
Varje år föds ungefär 15 till 25 barn med diagnosen i Sverige. För det mesta opererar man ihop matstrupssegmenten de första dagarna i barnets liv.
Ungefär två till fyra barn per år föds med ett så pass stort avstånd mellan matstrupe och magsäck att det inte går att koppla ihop kirurgiskt direkt efter förlossningen. De behöver då vänta tre till nio månader för att matstrupen ska växa till sig innan operation.
Under vårdtiden har barnet stora omvårdnadsbehov kring matning och andning.
I början är jag nära och gör mycket för att sedan backa och låta föräldrarna hantera sitt barn.
Långa vårdtider
Astrid Lindgrens barnsjukhus och universitetssjukhuset i Lund har ansvar för den högspecialiserade vården av barnen, så kallad NSV.
AnnaMaria Tollne arbetar på kirurgavdelning 11 på Astrid Lindgrens barnsjukhus. Hon minns hur det var när sjukhuset fick det högspecialiserade uppdraget 2018.
– Från att vi hade haft ett barn med esofagusatresi med långt avstånd vart tredje år fick vi plötsligt in åtta barn på två år som behövde vänta med operation. Eftersom de kom från hela landet blev det tydligt hur långa vårdtiderna var för familjerna och hur det påverkade dem. De kunde komma från Norrbotten och ha syskon hemma och då blir det väldigt svårt att få ihop livet, säger AnnaMaria Tollne.
Lärde föräldrarna att vårda
AnnaMaria Tollne kände att hon behövde göra något och började skissa på ett omvårdnadsprotokoll i tre steg.
Det första handlar om att hantera andningsvägarna så att barnet inte aspirerar och föräldrarna behöver lära sig klara esofagus-sond och sug samt få utbildning i hjärtlungräddning.
Nästa steg är att etablera så kallad ”shamfeed-matning” och det tredje är att familjeanpassa situationen.
– Målet är att föräldrarna ska kunna hantera sin bebis själva och åka hem i väntan på operation i stället för att bo många månader på sjukhus.
Efterliknar matningssituationen
”Shamfeed” är en slags ”låtsasmatning” där barnet flaskmatas eller ammas samtidigt som en person drar ut maten med en sond från matstrupen.
Detta sker parallellt med att barnet matas via gastrostomi direkt i matsäcken. Genom att göra matningssituationen så lik en vanlig matning som möjligt, kan barnet upprätthålla en fungerande matsituation och snabbare komma i gång att äta efter operation.
– Tidigare forskning visar att endast en tredjedel av barnen med esofagusatresi kan äta obehindrat vid tio års ålder. Den här metoden gör att de får träna på att äta och svälja med målet att snabbare kunna komma i gång med det efter operationen.
Metoden går även att tillämpa vid amning.
– De allra flesta vill fullamma sitt barn och det går att göra med den här metoden också.
Arbetar i partnerskap
Som barnsjuksköterskan är AnnaMaria Tollne van att arbeta familjecentrerat och att involvera föräldrarna i vården.
För förstagångsföräldrar kan första steget vara att visa hur man byter blöja för att senare låta dem ta allt större ansvar för till exempel matning och sugning av luftvägar.
– I början är jag nära och gör mycket för att sedan backa och låta föräldrarna hantera sitt barn. Vi jobbar i partnerskap tillsammans, axel mot axel. Att se dem klara sig själva är mitt bästa som sjuksköterska.
Vårdförbundspriset 2026
Vårdförbundspriset delas ut varje år av Vårdförbundet tillsammans med Folksam. Det lyfter fram medlemmar som utvecklar vården genom nytänkande, kunskap och professionellt ledarskap. Priset är på 400 000 kronor.
Vinnaren utses av Vårdförbundets förbundsstyrelse och offentliggörs i samband med Mässan Framtidens Hälso- och sjukvård den 27/1 2027.
Nytt för i år att Vårdförbundets pris för Årets vårdchef kommer att delas ut vid samma tillfälle. De nominerade till det priset offentliggörs den 3 december.
Kan vårdas i hemmet
Med AnnaMaria Tollnes protokoll har vårdtiderna för familjerna kortats från flera månader till omkring tre veckor i genomsnitt innan rekonstruktiv kirurgi.
– Sedan är det alltid anpassat efter situationen. Vi skickar aldrig hem någon som inte vill det. En tredjedel av barnen är också för tidigt födda och behöver bli fullgångna innan de skrivs ut. De kan också ha andra missbildningar som de kan behöva vård för.
När barnen vårdas i hemmet är AnnaMaria Tollne kontaktsjuksköterska och har regelbundna avstämningar med föräldrarna och ett nära samarbete med hemsjukhusen.
– Det viktigaste är att det blir bra för familjerna. Att vi sparar i snitt hundra vårddygn per barn är positivt för sjukhuset och samhällsekonomin, men det är bara bieffekter.

Fått internationellt genomslag
Genom överläkaren Janne Svensson på Astrid Lindgrens barnsjukhus har AnnaMaria Tollne fått möjlighet att presentera sitt arbete på flera olika internationella konferenser.
Det har lett till att hennes så kallade Stockholmsmodell numera finns på tolv andra behandlingscentrum runt om i världen.
– Kirurger kan ibland vara lite ”hårdkokta” och ha svårt att ta till sig det här, men sjuksköterskor fattar direkt grejen. Sedan kan förutsättningarna för att tillämpa det fullt ut se olika ut beroende på var man befinner sig. Men bara att föräldrarna kan få ha barnet hos sig i stället för uppkopplat till massa övervakning betyder mycket.
Forskar om patienterna
Vid sidan om sitt kliniska arbete forskar AnnaMaria Tollne om hur det går för de små patienterna när de växer upp. Hur går det för dem att äta och svälja och hur har föräldrarna tyckt att det ha varit att axla ansvaret för den högspecialiserade vården i hemmet?
– Det är jättespännande! Jag vill veta allt för att kunna utveckla vården ännu mer. Jag lär mig hela tiden nya saker av föräldrarna som jag kan ta med mig som tips till andra.
I pipen ligger också studier kring hur vårdpersonal på andra barnkirurgiska centra upplever det att införa Stockholmsprotokollet.
Nominerad till Vårdförbundspriset
På tal om Janne Svensson – det var han som såg till att AnnaMaria Tollne nominerades till Vårdförbundspriset.
– Jag känner mig så glad och stolt! Kanske speciellt eftersom det inte är så många från barnsjukvården som nominerats tidigare, det känns jättekul, säger AnnaMaria Tollne.
Årets finalister till Vårdförbundspriset
AnnaMaria Tollne, specialistsjuksköterska barn och ungdom och doktorand, Karolinska Universitetssjukhuset
Genom ett familjeintegrerande omvårdnadsprotokoll har AnnaMaria Tollne gjort det möjligt för familjer till barn med esofagusatresi att vårda sina barn hemma i väntan på rekonstruktiv kirurgi. Arbetssättet stärker föräldrarnas delaktighet, förbättrar barnens förutsättningar och har fått internationell spridning. I dag är modellen en del av ordinarie verksamhet vid Karolinska Universitetssjukhuset.
Åsa Eriksson, sjuksköterska, Centralsjukhuset i Karlstad
Genom initiativet "Hematologi i hemmet" har Åsa Eriksson varit drivande i att utveckla personcentrerad vård för patienter med hematologiska sjukdomar. Arbetssättet gör det möjligt för patienter att få behandling och uppföljning i hemmet, vilket ökar livskvaliteten för både patienter och närstående samtidigt som samverkan inom vården stärks.
Helena Umaerus och Moa Gullbrand, distriktssköterskor, Umeå
Tillsammans har Helena Umaerus och Moa Gullbrand utvecklat Akutsjukvårdens Samordningsteam i Umeå. Genom samordnade vårdplaner och nära samverkan mellan vård och kommun skapas tryggare vård för patienter med komplexa vårdbehov. Modellen bidrar till färre akuta vårdkontakter och sprids nu nationellt som ett exempel på framtidens nära vård.