Hon skapar? rum som ger lugn

Hon skapar? rum som ger lugn
Anna Björkdahl har inrett fyra olika rum som ger aktivt lugnande stimulans, avskilt från övriga avdelningen. Foto: Elisabeth Edén

Trädsus eller musik, nu får psykiatripatienter på prov välja vad de mår bra av i ett lugnt rum.???

Sinnesstimulerande avslappningsrum kallas försöket som nu finns vid fyra vårdavdelningar i Stockholm. I många fall återknyter de till naturen. Initiativtagare är disputerade psykiatrisjuksköterskan Anna Björkdahl. Hon skrev sin avhandling om hot och våld i akutpsykiatrin och tycker att det här är en naturlig utveckling av det forskningsspåret — att titta på miljön, hur man hanterar hot och våld och hur man förebygger. ?

Hon hade hört om ”comfort rooms” eller lugnande rum, som inreds på ett sätt som stimulerar patientens sinnen på ett lugnande sätt. Det kommer från en ökad kunskap om hur hjärnan fungerar under stress. Vanligtvis tänker man sig inom psykiatrin att en upp­varvad person behöver en stimulifattig miljö för att lugna ner sig, men här är tanken att det snarare behövs aktivt lugnande stimuli i stället för frånvaro av stimuli.??

De fyra rummen provas nu på en allmänpsykiatrisk avdelning, en barn- och ungdomspsykiatrisk avdelning samt två psykiatriska intensivvårds­avdelningar. Rummen har en inredning där patienten själv kan välja stimuli.?

— Vi har en skön avslappningsfåtölj, en stor skogsfototapet på två väggar, musikspelare där man själv kan välja ljud som fågelkvitter, vågskvalp, trädsus och musik. Där finns dimmer för belysningen som ger dagsljus eller skymning och bolltäcke som ger ett avslappnande tryck över kroppen. Man kan även välja olika dofter, berättar Anna Björkdahl.??

Traditionellt har det funnits idéer om att naturen har en läkande effekt på både kroppslig och psykisk ohälsa. Skog, vatten, fåglar och blommor. Mentalsjukhus som Beckomberga, Långbro och Lillhagen var alla lantligt belägna när de byggdes och avgränsade sig mot omgivningen med murar och granhäckar. Sjukhusen låg i en väl utformad parkmiljö och i exempelvis Långbros fall med en porlande damm i mitten. Under 1980-talet skulle de sedan flyttas ut i bostadsområden och in på sjuk­husen med den somatiska vården.?

De sinnesstimulerande rummen som nu provas har lånat inslag från naturen igen. ?

Vore det inte bättre att få vara ute i skogen på riktigt??

— Idealet vore kanske att ha avdelningarna ute i den riktiga naturen, men i praktiken blir det svårt för nu ligger de inne på sjukhusen, vilket ju har andra fördelar. Det bästa vore om det fanns stora parker eller trädgårdar där patienterna hade tillträde, men i dag ser det inte ut så. Ofta har vårdavdelningar överbeläggning, det är stimmigt med mycket personal, studenter och andra och då kan man dra sig undan i vårt rum en stund, förklarar Anna Björkdahl.?

I boken Läkande rum — om arkitektur, psykiatri och läkande miljöer säger arkitekten Christine Hammarling att miljön på en avdelning ska kännas trygg och behaglig, gärna så hemlik som möjligt. Men det får samtidigt inte bli för personligt och ”inboat”. Även om man trivs på en klinik så ska man vilja därifrån till ett liv utanför vård­avdelningen. ?

Är det en svår balansgång??

— Jag tycker att vi ska ha så bra vårdmiljöer som det bara går. Vi kan inte medvetet göra vårdmiljöer lite mindre behagliga bara för att patienter ska vilja därifrån. Det vore en fruktansvärd tanke. Vi ska med alla medel få de människor som kommer in att läka ihop så bra som möjligt, säger Anna Björkdahl.

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida