Kvinnocentrum förbereder nationell kristelefon

I början av december inrättas den första nationella kristelefonen för kvinnor som har utsatts för våld.

4 september 2007

Det är Nationellt centrum för kunskap om mäns våld mot kvinnor i Uppsala, NCK, som öppnar kristelefonen för våldsutsatta kvinnor.

I över tio år har centrumet haft en jourtelefon som huvudsakligen har använts av våldsutsatta kvinnor i Uppsala län. Enligt barnmorskan Kristina Stenson har samtalen fyllt två funktioner: Att bekräfta kvinnorna och motivera dem att söka hjälp samt att tala om var de kan få hjälpen.

Kristina Stenson disputerade för några år sedan med avhandlingen Men´s violence against women – a challenge in antenatal care. Sedan dess har rutinen att fråga gravida kvinnor om de har utsatts för våld införts på flera barnmorskemottagningar, säger hon.

Kontroversiellt

– Det här är inte okontroversiellt. Men även om det inte finns några studier som bevisar nyttan med att fråga om våld så finns det studier som tyder på att de flesta kvinnor tycker det är bra att frågorna ställs. Även om det kan väcka jobbiga minnen.   

Det finns barnmorskor som varnar för att screena för fysisk misshandel och Kristina Stenson kallar i stället frågorna för att ta anamnes. För även om det finns en risk att relationen mellan kvinnan och barnmorskan störs av frågor om våld, tror hon att risken att kränka kvinnan genom att nonchalera det som är hennes verklighet är större.

– När man berättar för en gravid kvinna att våld är en riskfaktor för barnet, kan det öppna möjligheten för att hon söker hjälp längre fram, säger Kristina Stenson.

Samarbete med andra behövs

Hon rekommenderar sjukvårdspersonal att ha ett upparbetat kontaktnät med personal från socialtjänst och kvinnojourer innan de tar upp frågan om våld med kvinnor.

– Ett sådant samarbete är en förutsättning för att kunna erbjuda kvinnan stöd och hjälp.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida