Ny livsgnista med egen kontakt

Många deprimerade äldre som går med självmordstankar har börjat må bättre sedan de fått kontakt med en depressionssamordnare, en vanlig modell på vårdcentraler i USA.

Hos äldre finns ett starkt samband mellan depression och självmord. I usa har man satsat på särskilda depressionssamordnare för att före­bygga så att de inte tar livet av sig. Depressionssamordnarna arbetar ute på vårdcentralerna och har fått särskild utbildning i vad depression innebär, hur man ger bäst vård och hur symtom­en ska följas upp. De hjälper läkarna att identifiera deprimerade patienter, ge råd om behandlingsmetoder och att följa upp hur behandlingen fungerar. Ofta är de sjuksköterskor, men de kan också vara socialarbetare eller psyko­log­er.

– I usa är entusiasmen inför metod­en stor och den används i dag på många håll, säger Martha Bruce, forsk­are vid Cornell University i New York som har studerat effekt­erna av metoden.

I USA, precis som i Sverige, står äldre för en oproportionerligt stor del av självmorden. De flesta av dem lider av depression.

I en studie av Martha Bruce, som kallas Prospect, ingick 598 patienter mellan 60 och 95 år vid 20 vårdcentraler i New York, Philadelphia och Pittsburgh. Syftet var att se om de­pres­sions­samordnare kan få ned antalet självmord bland äldre. För att få ett statistiskt säkert underlag valde man att undersöka andelen med självmordstankar.

Forskarna testade ett slumpvis utvalt antal patienter för depression. De som testades positivt hänvisades tillbaka till sin ordinarie läkare, som i första hand erbjöd medicinering. De som inte ville ta mediciner erbjöds i stället terapi.

Därefter lottades patienterna i två grup­­per: en som läkarna följde upp enligt sina vanliga rutiner, och en som följ­des upp av depressionssamordnarna.

I början hade depressionssamordnare­n kontakt med patienten en gång i vec­kan på telefon eller i ett personligt möte, därefter mer och mer sällan. I sam­råd med läkaren på vårdcentralen justerades behandlingen allteftersom­ en­ligt gällande riktlinjer för­­­­­­­­­ hur­­­­­­ depressioner ska behandlas.

Patienterna följdes upp efter fyra, åtta och tolv månader. Efter fyra mån­ad­er hade andelen med självmordstankar i gruppen som gick hos depressions­samordnarna gått ned från 29,4 till 16,5 procent. Bland dem som fick behandling som vanligt hade andelen bara sjunkit från 20,1 till 17,1 procent. Skillnaden höll i sig vid kommande uppföljningar. De som gick hos depressionssamordnarna mådde dessutom bättre snabbare och deras symtom minskade mer än i jämförelsegruppen.

När ytterligare ett år hade gått följdes patienterna upp igen. Då hade de som gått hos depressionssamordnarna klarat sig bättre från återfall.

– Däremot gjorde metoden ingen­ stör­­­­­re­ skillnad för de patienter som led av lindrigare depression. De behöver inte allt detta, konstaterar Martha Bruce.

Hon ser flera olika skäl till resultaten. De ansvariga läkarna fick utbildning och stöd för att bättre förstå de riktlinjer som finns för behandling. Dessutom fick de hjälp att arbeta mer långsiktigt, vilket de inte riktigt hinner med i vanliga fall.

– Inom primärvården ligger fokus annars på att hantera det akuta. Nu fick patienterna det stöd de behövde även på längre sikt och sjuksköterskan fanns i mitten och höll samman behandlingen, säger Martha Bruce.

Hon anser att metoden är ett stort framsteg i behandlingen av äldre med depression, men hon menar också att det finns mycket kvar att göra.

– Vi måste fråga oss vilka behov de som inte blir hjälpta av den här metoden har. Vi har något här, men det är fortfarande inte tillräckligt, säger Martha Bruce.

Den största utmaningen tror hon dock ligger i att bli bättre på att identifiera dem som behöver hjälp.

– De äldre söker oftast inte vård självmant. Och läkare ställer inte heller frågor, för om du frågar måste du han­tera det som kommer fram och generellt kän­ner vi oss obekväma med depressioner och tankar kring döden, säger hon.

Ett sätt skulle kunna vara att läkaren, eller depressionssjuksköterskan, ställer enkla frågor som: Har du haft tankar på döden? Blir svaret ja går man vidare och frågar mer.

Sedan Prospect-studien avslutades har Martha Bruce fortsatt studera metoden med depressionssjuksköterskor, den här gången inom hemsjukvården.

– Vi testar om specialisterna verkligen behövs, eller om sjuksköterskorna kan hantera de äldres depressioner på egen hand. Vi har inte gjort någon formell utvärdering än, men verksamheten är i gång och sjuksköterskorna uppskattar det och tycker metoden är vettig, säger Martha Bruce.

LÄS MER:
www.cmejama-archives.ama-assn.org

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida