Nytt stöd ska hjälpa vårdpersonal med svåra samtal

Att inleda ett samtal om existentiella frågor kan vara svårt. Nu har forskare översatt och validerat det första instrumentet på svenska, HOPE-SE, som kan hjälpa dig på traven.

Sänk tröskeln med färdiga frågor

Internationellt används ofta frågeformulär som stöd när vårdpersonal ska identifiera patientens existentiella behov. Läkaren Johan Sundelöf har översatt det första formuläret till svenska, HOPE.

Han har validerat det tillsammans med professor Valerie De Marinis samt sjuksköterskorna och forskarna Bodil Holmberg och Christina Melin- Johansson.

– Det har inte funnits något frågeformulär på svenska som passat i vårt mångkulturella, multireligiösa och sekulära samhälle. HOPE-SE sänker förhoppningsvis tröskeln för samtalet och ger exempel på frågor som man kan göra till sina egna, säger Johan Sundelöf.

Var lyhörd

Tanken med HOPE-SE är att man går igenom alla fyra delområden i formuläret med alla patienter, men anpassat efter hur patienten tar emot det.

– Helst skulle vi vilja att frågeformuläret används som rutin i vården generellt, men alla patienter kanske inte vill eller har behov av att prata. Vid enklare ingrepp, till exempel en galloperation eller ett kortare vårdbesök, kanske det inte är aktuellt, säger Christina Melin-Johansson, professor i omvårdnad vid Mittuniversitetet i Östersund.

Skapa förtroende

Var närvarande och nyfiken. Backa inte om existentiella funderingar kommer upp, även om det kan kännas obekvämt.

Skaffa dig strategier för hur du kan möta patienternas existentiella frågor, till exempel genom att använda HOPE-SE.

– Vi vet från tidigare forskning att det som personalen funderar mest på är hur man ska få till en förtroendefull relation med patienten. Det är grunden för att få i gång ett samtal, säger Christina Melin-Johansson.

Dokumentera noga men sparsamt

Tänk på att uppgifter om en patients religion och livsåskådning kan vara känsliga. I journalen kan det räcka att dokumentera att samtal med stöd av HOPE-SE har erbjudits och eventuellt genomförts.

– Man behöver hitta sin rutin på sin arbetsplats för hur man vill använda HOPE-SE, hur man skriver och hur mycket som ska journalföras. Det som kan påverka vårdens utformning ska dokumenteras, säger Johan Sundelöf.