Så kan du stötta patienten med migrän

Det finns mycket sjuksköterskor kan göra för att hjälpa patienter med migrän. Det kan vara att hålla i samtal om upplevelsen av sjukdomen, hur den påverkar livet och även informera om förebyggande egenvård, som balans och regelbundna mat- och sömnvanor.

I den nya vårdriktlinjerna för migrän ingår teambaserad behandling och omhändertagande. I omvårdnaden ingår att följa upp och fördjupa egenvårdsråd.

Där poängteras vikten av att ge patienten tid att samtala och reflektera över vardagslivet och livssituationen med sjukdomen. Inte sällan har patienten haft sjukdomen länge, och haft flera vårdkontakter. Därför behöver sjuksköterskan bygga förtroende, trygghet och delaktighet.

Att skriva huvudvärksdagbok

Exempel på innehåll i ett samtal kan vara att rekommendera huvudvärksdagbok. Där registreras exempelvis hur ofta anfallen kommer, vad som hänt före och vilka läkemedel som använts.

Information och utbildning behövs om sjukdomen och behandlingen med dess förväntade effekt, var mer information finns och om risken med överanvändning av läkemedel. Läkemedelsöveranvändningsutlöst huvudvärk drabbar specifikt personer som har migrän eller annan huvudvärk och tar smärtlindrande läkemedel för ofta. Läs mer i Vårdfokus migräntema om nya, smått revolutionerande, läkemedel mot migrän som kommit till tack vare en nu världskänd svensk forskare.

Förebyggande levnadsvanor

För personer med migrän ligger genomsnittet på ett anfall i månaden. Majoriteten klarar sig därför med egenvård. Det kan vara att vila i ett mörkt och tyst rum, ta akutläkemedel vid anfall, följa ordinationen och utvärdera effekten.

Sjuksköterskors samtal med patienten kan också handla om levnadsvanor som ibland kan ha en förebyggande effekt. Som hantering av stress. Tillsammans kan man definiera beteenden, situationer och tankar som ger stress, för att patienten ska försöka hitta copingstrategier, som exempelvis att sträva mot balans i livet och lära sig avslappningsmetoder.

Regelbundna måltider och sömn

Levnadsvanor med positiv effekt kan också vara regelbundna måltider, sömn och pulshöjande träning. Eller att prova att minska eller avstå från kaffe eller alkohol en period, om det misstänks ha utlöst migränattacker.

Det finns inte tillräckligt med evidens idag för att ge råd om att utesluta livsmedel och inte heller för att visa att särskilda tillskott har effekt.

Ickemedicinska metoder har visats kunna ha förebyggande effekt, som pulshöjande fysisk träning. Andra metoder är att hantera triggers, egenvård, copingstrategier, avslappning, biofeedback med EMG, kognitiv beteendeterapi och akupunktur.

(Källor: Riktlinje för migrän, 2022 och 1177.)