Så kan hemvården jobba hemifrån

Med datorn på sitt köksbord frågar Ann-Charlotte Åkesson en äldre dam hur natten varit. Hon gör morgonrundan på digitala hemvården, som Lund är först i landet med. Hack i häl kommer sjuksköterskorna, som också arbetar mer på distans.

Våren trevar sig försiktigt fram utanför köksfönstret. Undersköterskan Ann-Charlotte Åkesson hejar på med nyinköpta, lila tulpaner. På förmiddagen jobbar hon hemma och pratar nu med Birgit Persson som bor i Veberöd, två mil utanför Lund. Det märks på den vänskapliga tonen att de brukar höras ofta.

Birgit Persson tittar piggt fram i plattan och vinkar. Hon är nöjd med den digitala hemvården och tycker att det är kul att det händer något annorlunda i dag när Vårdfokus team hälsar på. Hon och undersköterskan pratar lite om vad Birgit ska äta och göra under dagen.

– Jag har haft fyra trygghetssamtal den här timmen. Då hälsar jag på hos brukarna så här via plattan. På så vis har de en medmänniska som kollar att de mår okej. Jag påminner om dagens struktur, som att värma maten och kanske komma ut i solen, säger Ann-Charlotte Åkesson.

Lund är först ut i landet med digital hemtjänst sedan 2023. Ann-Charlotte Åkesson hör till en av de tio undersköterskorna som jobbar heltid vid plattan. Det kallas hemvård eftersom alla undersköterskor måste ha full delegering av läkemedelshantering. En vanlig arbetsuppgift är att stötta digitalt så att brukare med lätt kognitiv svikt inte glömmer tabletter eller öppnar fel lucka i dosetten.

– Deras tid som självständiga förlängs. Vid dessa medicinbesök visar de när de öppnar apodospåsen eller dosetten och sväljer tabletter. Det går utmärkt att ”ge” insulin också. Varje morgon kontrollerar jag hur en äldre man skruvar fram rätt antal enheter på pennan och sedan sticker sig.

Jag har haft fyra trygghetssamtal den här timmen. Då hälsar jag på hos brukarna så här via plattan. På så vis har de en medmänniska som kollar att de mår okej.

Samtal och tabletter i all ära, kanske någon tänker, och att övrig hjälp i hemmet sköts av den fysiska hemtjänsten. Ann-Charlotte Åkesson ler lite finurligt.

– Vi duschar digitalt också. Vi ringer upp, säger att det är duschdag och frågar om de har orken. Sedan ringer vi tillbaka på en avtalad tid och kollar att allt gick väl. Likadant gör vi med promenaden och då bär de mobilt trygghetslarm.

Så är du i Lund och ser någon med rullator traska förbi kan det faktiskt vara en runda med ”osynlig” hemtjänst. Om ingen svarar efteråt skickar ringarna dit den fysiska hemvården.

De digitala gruppträffarna är uppskattade. Deltagarna har utvecklat dem till fredagsfika tillsammans vid skärmen. Totalt har larmen minskat, för ofta räcker ett lugnande samtal, inte minst när kvällsoron kommer krypande.

Att Lunds kommun ligger i framkant bekräftades i höstas när de på Kvalitetsmässan vann Götapriset för Sveriges bästa utvecklingsprojekt inom offentlig sektor. Och de har blivit nedringda – av över 200 andra kommuner som vill lära sig mer, varav vissa följt efter.

I Lund utvecklar nu även sjuksköterskor, fysioterapeuter och arbetsterapeuter sin digitala hälso- och sjukvård i projektet En väg in.

– Än kan inte sjuksköterskorna här i Lund jobba hemma några dagar i månaden som undersköterskorna. Men det kommer kunna skapas möjligheter i framtiden när arbetssätten är etablerade, säger Magdalena Cruce, distriktssköterska och utvecklingsledare.

Att vårdpersonal inte kan jobba hemma som andra yrkesgrupper är en fråga Vårdförbundet lyft. Det fanns med bland argumenten bakom kravet på kortare arbetstid i strejken 2024.

Magdalena Cruce och distriktssköterskan Nicole Knutsson arbetar i projektet tillsammans med tio kollegor. Varken de eller Ann-Charlotte Åkesson har en helt rosaskimrande syn på digital hemvård. De vet att behovet finns att träffa vård- och omsorgspersonalen på riktigt – fysiskt. Därför är digital hemvård frivillig.

Ser ni några andra risker?

– Ja, patientnära kontakt är värdefull. Som sjuksköterska behöver man kunna använda sina sinnen såsom syn, hörsel, känsel och doft. Men vi måste utveckla den digitala hälso- och sjukvården för att räcka till framöver. Det är vår ledstjärna, säger Magdalena Cruce.

Boomen som kommer av allt fler äldre i Sverige är välkänd. Liksom bristen på arbetskraft i äldreomsorgen framöver. Kollegorna på Lunds kommun utvecklar den digitala vårdformen som ett sätt att få resurserna att räcka. Rykande färska siffror från Socialstyrelsen visar att 50 000 behöver rekryteras fram till 2030.

Därför har Lundamedarbetarna själva klurat, diskuterat och föreslagit förändringarna.

Sjuksköterskorna avlastas inom två omfattande arbetsuppgifter. Tidigare blev de ofta avbrutna av telefonsamtal från omvårdnadspersonal, patienter och anhöriga. De skulle också bedöma alla remisser som kom från primärvård och sjukhus för att knyta upp hemsjukvård.

Båda uppgifterna har centraliserats till Nicole Knutsson och kollegorna.

– Sjuksköterskorna kan nu arbeta ostört med exempelvis en såromläggning även om någon ringer och berättar att Gunnar äter dåligt eller Johanna behöver nya inkontinenshjälpmedel, säger Magdalena Cruce.

Sjuksköterskorna i telefonmottagningen sållar vad som måste hanteras samma dag. Resten läggs som meddelanden till sjuksköterskorna på fältet.

Ny teknik kommer vara det enda sättet för oss att räcka till. Jag gillar teknik och jag älskar patienter.

– Sjuksköterskorna har fått bättre arbetsro, men vissa tycker också att de tappar kontroll och kontakt, säger Magdalena Cruce.

Den här veckan sitter Nicole Knutsson och bedömer remisser. Det gäller att avgöra vilka patienter som faktiskt behöver vård i hemmet.

– Många kan ta sig till vårdcentralen. Ingen tjänar på att vi tar självständighet ifrån dem. Tidigare varierade bedömningar, ibland var nya sjuksköterskor generösa och erfarnare lite väl återhållsamma. Nu blir det mer jämlikt, säger hon.

En fysioterapeut och en arbetsterapeut har startat en grupp som tränar axlar och armar i plattan tillsammans.

– För sjuksköterskor är det framför allt läkemedelshantering. Ett annat exempel är en stomipatient som vi kan stötta att tvätta, torka, pudra och sätta på plattan själv digitalt, säger Nicole Knutsson.

Nicole Knutsson kom senast från ett företag som tillverkar läkemedelsrobotar.

– Ny teknik kommer vara det enda sättet för oss att räcka till. Jag gillar teknik och älskar patienter.

Hon berättar engagerat om olika framtidsvisioner, som elektroniska dosetter, som piper när det är dags att ta medicin.

Kommunens invånare kan redan i dag välja moderna trygghetslarm som ser ut som snygga, rosa eller svarta, klockor. De har gps och går att prata i. Exempelvis kan ambulanssjuksköterskor ringa ifrån patientens klocka i en akut situation och ställa frågor till kommunens vård- och omsorgsjour.

Snart ska sjuksköterskorna börja göra digitala, visuella bedömningar vid förändrat hälsotillstånd.

– Det är efterfrågat och kommer underlätta, speciellt på kvällar och helger. Vi kommer kunna se och bedöma om omvårdnadspersonalen har funderingar hemma hos patienten, säger Nicole Knutsson.

De hoppas att så småningom kunna erbjuda de sjuksköterskor som sitter i telefonmottagningen att jobba hemma om det är snöstorm eller de har ont i halsen.

– Men vi är bara sex av kommunens cirka 150 sjuksköterskor. De allra flesta behövs på fältet för hands-on arbetsuppgifter som att byta kateter, lägga om sår, bedöma någon som trillat, koppla på ett dropp eller ge en injektion, säger Magdalena Cruce.

Deras verksamhetschef ser positivt på den stegvisa utvecklingen, även möjligheten till ett visst hemarbete, medveten om att en sådan flexibilitet skulle göra arbetsplatsen attraktiv.

Undersköterskan Ann-Charlotte Åkesson på digitala hemvården har kommit in till kontoret, där hon helst jobbar. Hon drar fram ett sista ess ur rockärmen.

– Nu ska jag storhandla digitalt tillsammans med en brukare. Vi klickar i kaffe, mjölk och resten av listan hos en matkedja. Livsmedlen körs ut och bärs in.