Smärtgränsen är nådd
På landets akutÂmotÂtagÂningar är persoÂnalen nära bristÂningsÂgränsen. Nu måste större förändringar till för att klara det ökande patienttrycket.
Det suckas mycket på akuten i Helsingborg; patienterna i väntrummet, personalen innan de springer vidare. Kanske är det bara verksamhetschefen Kjell Ivarsson som inte suckar??
— Vi är framme vid ett vägskäl och måste verkligen göra något nu, säger han.
Sjuksköterskan Dennis Svensson tar emot en patient som just har kommit in med ambulans och konstaterar lättad att det faktiskt finns ett rum ledigt där den äldre kvinnan med kärlkramp kan rullas in. Dennis har arbetat på akutmottagningen i Helsingborg i tio år och sett hur arbetsmiljön har försämrats.?
— Patienttrycket har ökat enormt. Just nu är det ganska lugnt här, men en vanlig dag får vi kryssa oss fram mellan patienter och anhöriga som står, sitter och ligger överallt. ??
Det händer att patienter blir kvar i 16—17 timmar för att det inte finns vårdplatser lediga om de ska läggas in på en avdelning. Då ska sjuksköterskorna hinna med att se efter dem samtidigt som de ska ta hand om alla akutfall.?
Det märks ändå att personalen i grunden tycker om sitt arbete och har en stark känsla för att det ska bli så bra som möjligt för patienterna. Det är därför de jobbar över, skippar lunchen, glömmer att dricka vatten, småspringer genom korridorerna… Men inte mår de bra. I deras ögon syns tröttheten och något som gränsar till uppgivenhet. Hoppet är att den stora ombyggnaden av lokalerna och omorganisationen ska leda till att allt fungerar mycket bättre. Sen.?
— Det måste bli en förbättring ganska snart, annars vet jag inte hur vi ska orka, säger sjuksköterskan Lena Ahlberg, som även hon tillhör de få tappra som har orkat arbeta länge på akuten.?
För precis som på många andra akutmottagningar är personalomsättningen stor. Av 50 sjuksköterskor har hälften slutat sedan början av 2009. Varför har det blivit så här? Helsingborg är inget undantag. Hela våren och sommaren har det kommit rapporter om kriser på akutmottagningar; i Norrköping, Göteborg, Karlstad, Västerås?… ?
— Vi har varit utsatta för ett ökande patienttryck en längre tid, samtidigt som antalet vårdplatser ständigt minskar. Det har skett successivt, men nu har vi passerat en gräns där akuten inte klarar trycket längre, säger Kjell Ivarsson.?
Vårdfokus har pratat med ett stort antal sjuksköterskor, läkare och verksamhetschefer på flera akutmottagningar runt om i landet och alla ger en ganska samstämmig bild av orsakerna till akuternas kris. Den viktigaste orsaken är patienttrycket. Antalet besök på akutmottagningarna ökar stadigt. I dag är över hälften av alla vårdtillfällen på landets sjukhus av akut karaktär. I Helsingborg har antalet besök ökat från 42?000 till 55?000 bara under de tre senaste åren. ?
Att akutbesöken blir fler beror dels på en ökande befolkningsmängd, men också på människors inställning. Vi vill ha vård snabbt och helst där vi tror att de bästa specialisterna finns. Men det finns även andra bakomliggande orsaker:?
- Primärvården. På många håll är det brist på läkare och akuttider.
- Äldrevården. De äldre är fler och många har svåra sjukdomar. De skickas ofta i ambulans från äldreboenden i stället för att få hjälp där.?
- Specialistvård. Patienter söker akut för att slippa köa i flera månader för att få hjälp.?
- Närakuter. Många mindre akuter har stängt. För 30 år sedan fanns det över 100 fullskaliga akutsjukhus i Sverige, i dag omkring 60.??
Och det finns flera viktiga förklaringar till akutvårdens kris:?
- För få vårdplatser. Minskningen under lång tid har lett till att akuterna nu måste utreda patienterna mer. När de ändå läggs in kan väntan på en vårdplats bli lång.?
- Undermåliga lokaler. Många av landets akutmottagningar är inte byggda för så stora patientflöden. På flera ställen pågår ombyggnationer.?
- Ineffektiva arbetsflöden. En inventering på Helsingborgs akut visade på över 600 så kallade felkopplingar; onödiga misstag, dubbelarbete och hinder i vårdflödet. ??
I Helsingborg försöker ledningen i samarbete med personalen att ta ett nytt grepp om alltihop. De många felkopplingarna handlar oftast om att samma sak görs både två och flera gånger, vilket skapar mycket merarbete. Hela personalen har varit med om att kartlägga problem och flaskhalsar och arbeta fram lösningar. ?
— Det känns bra att vi har fått vara delaktiga och att det finns lösningar för framtiden, för vi kan ju inte ha det så här i flera år till, säger Lena Ahlberg?…och suckar lite.?
Målet är att bygga upp ett nytt tydligt flödessystem genom hela sjukhuset. Det ska bli enkelt att göra rätt. Alla ska arbeta på det smartaste sättet genom hela vårdprocessen. Idéerna kommer bland annat från S:t Görans sjukhus i Stockholm och Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Mycket tyder på att det är viktigt att ha hög kompetens tidigt i bedömningen av patientens tillstånd, förklarar Kjell Ivarsson.?
— Vi tror att så många som 70 procent av patienterna skulle kunna gå ut snabbt härifrån, medan 30 procent kommer att kräva mer vård, säger han. ??
Men det finns en hake. Hur mycket akuten än förbättrar sina processer hjälper inte det om inte förändringar sker samtidigt inom primärvården, äldreomsorgen och vårdavdelningarna inne på sjukhuset.?
Inne på medicinakuten har det blivit eftermiddag och det tillfälliga lugnet har förbytts i ett högre tempo. Sjuksköterskan Dennis Svensson springer med journaler, dropp och bandage och däremellan svarar han i den ständigt ringande telefonen. ”Hej. Ja, han är här, han väntar på röntgen men det blir nog inte förrän om två timmar.”?