Stor brist på sjuksköterskor hos SOS Alarm
Akuta bedömningar får göras av larmoperatörer i stället.
Inom SOS Alarm görs de medicinska bedömningarna vid mer svårtolkade fall alltid av en erfaren sjuksköterska.
Men i takt med att pressen på organisationen ökat har samtidigt sjuksköterskebristen inom SOS Alarm tilltagit. Företaget har svårt att både behålla och rekrytera nya sjuksköterskor.
I Stockholm, där målet är att alla vårdsamtal ska bedömas av en vidareutbildad sjuksköterska, ges en målrelaterad ersättning till SOS Alarm utifrån hur väl man lyckas med sjuksköterskebemanningen. SOS har tidager tvingats betala viten för många miljoner kronor till olika landsting för att man inte lyckats med att ha tillräckligt med sjuksköterskekompetens.
Larmoperatörer internutbildas
Hur stor sjuksköterskebristen inom SOS Alarm är vill SOS presschef Anders Klarström inte berätta.
– Exakta siffror när det gäller vår bemanning är ingenting vi kommunicerar. Men precis som övriga sjukvården skulle vi önska att vi hade fler sjuksköterskor, säger han.
Men av SOS Alarms egen verksamhetsberättelse för 2014 framgår det att de flesta akuta bedömningarna i dag görs av larmoperatörer som inte är sjuksköterskor utan som internutbildats av företaget.
Enligt Anders Klarström finns det inte några vetenskapliga belägg för att det skulle bli mer korrekt om alla ärenden prioriterades av sjuksköterskor.
Detta motsägs dock av en utredning som nyligen gjorts av Stockholms läns landsting, i syfte att själva ta över prioriteringarna. Enligt rapporten har flera studier visat att telefonsjuksköterskor kompenserar för att de inte ser patienten genom att skapa en mental bild av den vårdsökande och dennes situation, vilket kräver lång erfarenhet som sjuksköterska.
Sjuksköterskor orkar inte ta samtal
Samtidigt berättar Maria Olsson, ordförande i Vårdförbundets riksklubb inom SOS Alarm, att sjuksköterskorna inte orkar ta alla samtal och att det är en anledning till att så många slutat.
– Ofta kommer man i konflikt med dem som inte behöver en ambulans. De skriker och gapar. Många sjuksköterskor tycker att det är psykiskt jobbigt att sitta och få skäll hela dagarna.
Hon berättar att SOS Alarm sedan juni i år har ändrat arbetssättet för att råda bot på sjuksköterskebristen.
– Tidigare skulle vi bedöma alla samtal. Nu kopplar operatörerna bara över samtal till oss när de själva inte kan bedöma vårdbehovet. Och det tycker jag är rätt.
Fler kräver ambulans
Alla som Vårdfokus pratat med beskriver också en förändrad attityd hos allmänheten. Allt fler kräver ambulans för åkommor som inte kräver ambulansvård.
– Jag tycker att medborgarna måste tänka till lite grand innan de kallar på ambulans. Det kan inte vara rimligt att jag ringer SOS vid tandvärk eller huvudvärk, vilket folk tyvärr gör, säger Janne Kautto som är ordförande i Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor, Ras.
Det finns många andra faktorer som också spelar in. Anders Klarström berättar att det blivit vanligare att folk inte alltid håller sig till sanningen, de är alltså inte så sjuka som de uppger.
– Men på SOS Alarm kan vi bara gå efter vad personen säger han.
Brist på vårdplatser
Ett annat skäl är att allt fler patienter skickas hem snabbare från sjukhusen, vilket innebär att fler också återinsjuknar och behöver ambulans för att akut läggas in igen. Och att allt fler patienter kräver kvalificerad vård.
Enligt Janne Kautto är det ofta de som ligger på mest som får ambulans, medan de som är mer försynta av sig inte prioriteras lika högt.
Det håller inte Anders Klarström med om.
– Det förekommer att vi måste övertyga inte minst äldre människor att de behöver hjälp av ambulanssjukvården, säger han.