Patientsäkerhet

Första handlingsplanen för patientsäkerhet har kommit

Första handlingsplanen för patientsäkerhet har kommit
Socialstyrelsens övergripande mål med nya handlingsplanen är att ingen patient ska drabbas av vårdskador som går att undvika. Bild: Mostphotos

I dag överlämnar Socialstyrelsen slutversionen av den nationella handlingsplanen för patientsäkerhet till regeringen — den första någonsin.

31 januari 2020

Den nationella handlingsplanen innehåller förslag på ett 30-tal nationella åtgärder inom fem prioriterade områden, något Vårdfokus skrev om när den gick ut på remiss i somras.

Det övergripande målet för handlingsplanen är högt ställt – att ingen patient ska behöva drabbas av vårdskador som går att undvika. I dag drabbas cirka 100 000 patienter av vårdskador varje år, 1 200 beräknas dö av dem, många fler får men för alltid.

Handlingsplanen riktar sig till regionala och kommunala beslutsfattare, som med stöd i den ska kunna utveckla egna handlingsplaner. 

– Alla regionernas chefläkare har varit med i arbetet. Redan nu har flera regioner börjat ta fram egna konkreta handlingsplaner anpassade till lokal nivå, säger Charlotta George, chief nurse och sakkunnig i patientsäkerhet vid Socialstyrelsen.

”Hands on”

Hon lyfter fram att handlingsplanen är kortfattad och direkt skriven. De fem prioriterade områdena är ”hands on” och kan lätt konkretiseras av vårdgivarna.

– Vad det gäller riskmedvetande och beredskap till exempel, så handlar det om att träna, simulera och ha riskberedskap och vara beredd på haverier, som nu senast med materialbristen.

.

Angående ökad kunskap om vårdskador och hur patienter skadas har Socialstyrelsen breddat perspektivet från att tidigare nästan uteslutande ha handlat om slutenvården till att bland annat omfatta även primärvård och tandvård.

Det prioriterade området som rör ökat medvetande om säkerhet i vården här och nu, avser verkligen det, förklarar Charlotta George.

– Det gäller medvetande om säker vård just när jag kommer till jobbet i dag. Att vi har personal, och att den personalen har kunskap. 

Kan användas som argument

Just för att den nationella handlingsplanen är så rakt skriven tror hon att den kan komma till användning även som en del i argumentationen på arbetsplatser.

– Personal kan säga: ’Vi har en nationell handlingsplan som säger så här men så jobbar ju inte vi’. Det kan vara skönt att känna att man har Socialstyrelsens stöd, säger Charlotta George.

Bland de nationella åtgärderna finns främjande av introduktionsprogram för vårdpersonal, stärkta insatser för analys och samordning mellan lärosäten och huvudmän kring kompetensförsörjningen.

Vårdförbundet var positivt

– Jag tror att handlingsplanen kan innebära en ordentlig kraftsamling för patientsäkerheten, säger Charlotta George.

Vårdförbundet var mycket positivt till förslaget när det kom och ansåg i sitt remissvar att det var helt i linje med förbundets uppfattning om hur vårdskador ska kunna minskas.

I samband med handlingsplanen publicerar Socialstyrelsen också en diger rapport om internationell patientsäkerhet i tio länder. I slutet av februari sker ett internationellt ministermöte i Montreux för arbetet med en global patientsäkerhetsplan.

Sammanfattat om handlingsplanen

Socialstyrelsens nationella handlingsplan för ökad patientsäkerhet gäller 2020–2024 och har fått namnet ”Agera för säker vård”. Den utgår från fem prioriterade områden:

  • Öka kunskapen om inträffade vårdskador
  • Tillförlitliga och säkra system, processer och rutiner
  • Säker vård här och nu 
  • Stärka analys, lärande och utveckling
  • Öka riskmedvetenhet och beredskap

Varje år drabbas cirka 100 000 patienter av vårdskador i den somatiska vården. Av dem dör cirka 1 200. För cirka 50 000 per år innebär skadorna förlängd sjukhusvistelse. En fjärdedel av alla patienter som återinläggs är på grund av en skada orsakad i kontakt med sjukvården, enligt Socialstyrelsen.

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida