Klagomålen på vården ökade med tio procent
Under 2016 ökade antalet klagomål till patientnämnden i Stockholms läns landsting med tio procent. För första gången på ett decennium rörde fler klagomål primärvården än akutsjukvården.
När patientnämnden i Stockholms läns landsting i dag lämnar en summerande rapport över antalet klagomål under förra året visar det sig att de var runt 7 600, vilket var tio procent fler än 2015.
Trenden med att ärendena ökar är inte ny. Jämför man exempelvis med 2012 ökade de med hela 43 procent fram till 2016.
Mer pressat i vården
Vad detta beror på har nämnden inget entydigt svar på. Det kan hänga samman med att vården blivit allt mer pressad, köerna längre och att personalen inte hinner med patienterna i den utsträckning som hade varit önskvärt. Men det kan också bero på att patientnämnden successivt blir allt mer känd för allmänheten och att befolkningen ökat.
Eller så kan man resonera som rapportförfattarna; å ena sidan representerar antalet väldigt många ärenden, å andra sidan kanske för få. Grovt räknat sker det varje år cirka 22 miljoner möten mellan patienter och personal i Stockholms län.
- De klagomål som kommer in till patientnämnden rör i första hand områdena vård och behandling. Dessa ärenden utgör närmare 45 procent av alla ärenden.
- Andra stora problemområden handlar om kommunikationen mellan patienter och vårdgivare, 17 procent.
- Frågor som rör organisation och tillgänglighet landade under 2016 på 12 procent.
Fler klagomål på primärvården
För första gången sedan 2005 fick patientnämnden in fler klagomål på primärvården, jämfört med akutsjukvården, 31 respektive 27 procent.
Den tredje största vårdtypen som det klagas på är den psykiatriska vården.
Antalen ärenden som rör läkemedel har nästan fördubblats under de senaste fem åren, från 512 ärenden 2012 till 994 under 2016.
Under 2016 kom det in åtta klagomål som handlade om hbtq-frågor.