Traumavård

Staten vill inte ta över ansvar för tortyrskadade

Staten vill inte ta över ansvar för tortyrskadade
Socialminister Annika Strandhäll (S) har sett behov av satsningar på krigs- och tortyrskadevården. Men att staten tar över ansvaret för vårdområdet är inte aktuellt. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

En nyligen genomförd upphandling i Stockholm har skapat oro för att krigs- och tortyrskadade inte ska få rätt vård i framtiden. Socialminister Annika Strandhäll ser inte att staten kan göra mer än att stötta landstingen och ge mer resurser.

20 december 2017

Vårdfokus har tidigare berättat om Stockholms läns landstings, SLL:s, kritiserade upphandling av transkulturell psykiatrisk specialistvård. Upphandlingen har resulterat i att två erfarna aktörer, Röda korsets center för torterade flyktingar samt Kris- och Traumacentrum, förlorat sitt nuvarande uppdrag att ge specialistvård till personer som utsatts för trauman och skador under krig och tortyr.

Läs också: Skarp kritik mot upphandling av vård för tortyrskadade

Har väckt en oro

Samtidigt har det nya uppdraget, som vanns av Capio och Praktikertjänst, utvidgats till att omfatta alla personer med en transkulturell bakgrund som uppvisar trauma- och stressrelaterade problem.

SLL:s upphandling har kritiserats för att gynna storkoncerner och för att prioritera pris före kvalitet. Men det finns också en utbredd farhåga för att det utvidgade uppdraget kommer resultera i att personer med krigs- och tortyrskador inte får rätt vård i Stockholm i framtiden.

Ge mindre aktörer en chans

Vårdfokus har frågat socialminister Annika Strandhäll (S) om hur hon ser på upphandlingen samt vad staten har för ansvar i frågan. 

– Jag och regeringen kan inte styra enskilda landstings upphandlingar, så frågor om Stockholmssjukvården specifikt måste riktas till de moderata och liberala landstingsråd som är ansvariga för upphandlingen där. Däremot tycker jag att det generellt sett är viktigt att landstingen utformar upphandlingar så att också mindre, mer specialiserade, aktörer kan delta, säger Annika Strandhäll till Vårdfokus.

Flera satsningar

Sverige har skrivit under FN:s konvention mot tortyr och måste därför se till att erbjuda kvalitativ behandling. Anser du att Sverige lever upp till detta i dagsläget?

– Det är landstingen som ansvarar för att bedriva sjukvård i Sverige, även för denna grupp. Däremot har vi sett vikten av att staten gör riktade satsningar på området, för att ge landstingen bättre förutsättningar och mer resurser. Detta gäller inte minst efter hösten 2015 när vi har tagit emot en större grupp där risken för att ha varit med om den här typen av trauman är relativt stor.

Annika Strandhäll menar att regeringen har gjort mycket för att stötta landstingen. Utöver de höjda generella statsbidragen nämner hon också riktade satsningar på traumatiserade asylsökande och nyanlända med 40 miljoner kronor årligen, samt en satsning på asylsökandes och nyanlända barn och ungas psykiska hälsa med 50 miljoner kronor årligen.

Bredda kunskaperna

Inom ramen för dessa budgetposter har det gjorts specifika satsningar på just traumavård. Bland annat har stiftelsen Vårsta Diakoni fått två miljoner kronor för att utveckla ett traumacenter för nyanlända och asylsökande i Härnösand.

– Det handlar bland annat om att utveckla de ställen där expertkunskapen finns, men också om att utöka kunskapen bredare inom hälso- sjukvården, säger Annika Strandhäll.

Statligt ansvar inte aktuellt

Med tanke på att Sverige undertecknat FN:s konvention mot tortyr, vore det inte en mer hållbar lösning att staten tog över ansvaret för krigs- och tortyrskadevården?

– Att flytta delar av vårdansvaret till staten tror jag i grunden inte vore en bra lösning. Däremot borde det ske mer samordning mellan landstingen för att säkerställa att expertkompetens används på bästa sätt. Jag förväntar mig av landstingen att de kan ge en god vård också för denna grupp.

Mer om ämnet

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida