Kampen för att få ge blod har varit tuffare än Vasaloppet
Mora kyrkas klockstapel är målgångsikon under Vasaloppet. Skidåkningen och naturen har lockat Tobias Ström till trakten. Foto: Ulf Palm
Intervjun

Kampen för att få ge blod har varit tuffare än Vasaloppet

Sjuksköterskan Tobias Ström är av segt virke. Efter åratal av kamp, debatt och kunskapsspridning i projektet Regnbågsblod kan nu snart män som har sex med män bli blodgivare. Med en ny föreskrift och nya, avancerade blodprover ska risken börja bedömas individuellt - för alla.

Tobias Ström rullar in på Vasaloppets målsträcka, förbi den kända kyrkan och klockstapeln, bakom vilken Zorngården skymtar. Han ser ovanligt pigg ut för att gå i mål, skrattar och klickar av sig rullskidorna.

Vi träffar honom i Vasaloppsmetropolen Mora, där han arbetar som anestesisjuksköterska på lasarettet och är hlr-organisatör för norra Dalarna.

Sjuksköterskan Tobias Ström åker rullskidor på en bilväg och tittar rakt in i kameran. Han är iklädd träningskläder och hjälm. På hans t-shirt syns ett regnbågsfärgat anatomiskt hjärta och hashtagen regnbågsblod.
Tobias Ström har lärt sig leva med både uppmärksamhet och påhopp. Foto: Ulf Palm

– Jag brukar ta rullskidorna de två milen till jobbet. Det är bra träning. Eller så tar jag cykeln eller paddlar längs Dalälven, hemifrån mig i Hökberg.

Regnbågsblod hans hjärtefråga

Målet är nära även för hans hjärtefråga, som frontfigur för Regnbågsblod. När Tobias Ström nått fram ska inte längre män som har sex med män särskiljas, pekas ut eller stigmatiseras som blodgivare. Alla, oavsett läggning, ska i stället bedömas individuellt utifrån sitt sexuella riskbeteende.

Kampen började för elva år sedan när Tobias Ström, som nybliven sjuksköterska, blivit väl medveten om bristen på blod i Sverige. Han förstod att blodgivare räddar liv och ville också kavla upp ärmen. Men fick nobben.

Lever med samma man sedan många år

– Det var djupt upprörande. Både som människa och sjuksköterska. Reglerna bidrar till förutfattade meningar om män som har sex med män. Jag lever med min man sedan många år tillbaka. Vi är trogna, men lever inte i celibat från varandra. Då får vi enligt regelverket i dag aldrig ge blod.

Porträttbild på Tobias Ström
Tobias Ström Foto: Ulf Palm

Tobias Ström ser sorgsen ut när han förklarar att makarna under alla dessa år skulle ha varit säkra, friska blodgivare.

Fram tills nu har det praktiskt taget varit rött ljus för homosexuella män och många bisexuella män. Karenstiden efter sex är ett halvår för dem. Men i den kommande, omarbetade, föreskriften från Socialstyrelsen gäller i stället samma regel för alla som är friska.

Tobias Ström

Familj: Maken Philip och jaktlabradoren Selma.

Utbildning: Läste till sjuksköterska i Uppsala och specialistsjuksköterska i anestesi samt masterutbildning i Umeå.

Karriär: Arbetat på barnakutvårdsavdelning på Akademiska, ambulansen i Stockholm, anestesin på Danderyds sjukhus.

Intressen: Skidåkning, vandring och timmerhuset i Hökberg.

Drömmer om: Att börja forska.

– Kampen för att män som har sex med män ska få bli blodgivare har varit tuffare än Vasaloppet. Nu så här nära mål är jag stolt. Vi har vunnit. Socialstyrelsen har tackat för att vi drivit opinion i frågan, säger Tobias Ström.

Han har granskat och lyft fram forskningen gång på gång.

– Incidensen att drabbas av hiv är mycket låg också hos män som har sex med män. Visst, det finns en grupp som tar extrema risker, liksom vissa heterosexuella gör. Man behöver göra individbaserad riskbedömning, utifrån personens levnadssätt. Så blir det i de nya reglerna.

Hängiven Vasaloppsåkare

Man kan fråga sig hur en östgöte med regnbågsblod i ådrorna hamnade i en timrad stuga bland fäbodarna i Hökberg. Svaret är: Skidorna. Han är ett energiknippe och hängiven åkare.

Sjuksköterskan Tobias Ström visar skrattande något han håller i handen för sin kollega som står snett bakom honom. De är båda iklädda blå arbetskläder och varsin operationsmössa.
”Jag vill kunna hjälpa människor, det ligger i min profession. Jag vet att jag skulle vara en bra givare”, säger Tobias Ström, här med kollegan Sofia Åderman. Foto: Ulf Palm

Nio år har han åkt Vasaloppet. Lika många gånger har han arbetat som sjukvårdare de övriga dagarna under den intensiva och legendariska skidveckan då lilla Mora syns på världskartan. Hökberg är näst sista kontrollen i Vasaloppet innan mål, sju mil efter starten.

– Det är min plats på jorden. Här kan jag andas. Vi köpte först stugan som fritidshus just för att kunna åka skidor, vandra och vara i naturen med hunden. Men pendlandet blev jobbigt och nu har vi flyttat hit. Jag, som är rätt ångestfri annars, började få söndagsångest när vi skulle lämna huset. Jag är våldsamt kär i det.

”Vi kände oss icke önskvärda”

Kärleken är stark, till äkta hälften, hunden, stugan och sjuksköterskeyrket. Till communityn hbtq+. Han vet att han har både styrkan och pannbenet att driva på för förändring. På tröjan syns hjärtat i regnbågsfärger. Rörelsens signum.

–Att just män som har sex med män har buntats ihop till en icke önskvärd grupp har skickat signalen att vi är andra klassens medborgare, som om vi vore smutsiga. Det är farligt, för den landar i vår community där den psykiska ohälsan är större och risken för suicid högre.

Tobias Ström har med Regnbågsblod drivit frågan om blodgivning upp till de högsta instanserna. Han har träffat sjukvårdsministrar, suttit i tv-kanalernas morgonsoffor, haft möten med Socialstyrelsen och arrangerat och deltagit i debatter varje år under Stockholm Pride. Dessutom står ett TEDx-talk på meritlistan.

I första rummet kommer självklart patientsäkerheten. Varje påse som doneras testas redan i dag.

Under åren har han vuxit med uppgiften som frontfigur. Ryggen var rak redan innan, men nu liknar han en fura från Dalarna – med segt kärnvirke.

– I början var det ovant att stå i rampljuset. Det var obekvämt, svårt och nervöst, eftersom frågan är komplex. Men jag är påläst och engagerad. Lite slipad har jag också blivit. Man måste förstå hela bilden och även säkerheten i den nya testmetoden.

Nya tester ökar pricksäkerheten

Vad är din åsikt om risker vid blodgivning?

– I första rummet kommer självklart patientsäkerheten. Varje påse som doneras testas redan i dag. Med den nya sortens tester ökar pricksäkerheten enormt. Att släppa in män som har sex med män, utifrån samma regler för riskbeteende som för andra, ska inte kunna öka smittoriskerna.

EU kräver med nya regler att alla givares blod ska börja gentestas efter smitta innan utgången av 2027 (se ruta). Det är också en förutsättning för den nya individbaserade riskbedömningen. Men svenska regioner är långsamma på den bollen.

NAT-test

Genom NAT-tester, nucleic acid test, upptäcks smitta av virus och bakterier mycket tidigare. Testet är en molekylär analysmetod som används för att upptäcka genetiskt material i rna och dna. En infektion kan där upptäckas innan personens immunförsvar har hunnit bilda antikroppar. Man testar för all känd blodsmitta. Ska införas i hela Sverige till 2027.

– Det har förvånat mig att deras motstånd varit stort, på grund av kostnaderna. Vi ligger efter hela EU. Det behöver vi ändra på, säger Tobias Ström.

Skåne är först ut tack vare extrapengar från regeringen, för att visa hur de nya pricksäkra testerna går att införa.

Hårt klimat på sociala medier

Trots framgångarna och lyckan finns en del inre blåmärken kvar. Som ansiktet utåt för kampen har Tobias Ström åkt på en rad brutala snytingar i det hårda klimatet på sociala medier.

– De första gångerna var det otäckt. Hatet och hoten gjorde att jag blev skygg och inte ens ville gå nära fönsterrutorna hemma. Jag var inte förberedd och ibland var det svårt att klara.

I förgrunden av bilden syns massor av människor som går i Stockholms prideparad. Det är prideflaggor och ballonger lite överallt. En bil åker i mitten med ett högtalarsystem på taket. Längst fram går tre personer som håller i en banderoll där det står "hashtag regnbågsblod är också värdefullt". I bakgrunden syns Stockholms stadshus och en blå himmel.
Regnbågsblods ekipage i Stockholm Pride-paraden. Foto: Ulf Palm

I Prideparaden är Tobias Ström exponerad som ledare för ett ekipage på flera hundra människor, hela tiden medveten om de motdemonstrationer som pågår. På Regnbågsblods Facebooksida rasar kommentarer fyllda med homofobi och ord som ”bögblod”.

– När någon skriver ”stackars den som får honom som sjuksköterska”, då blir det för personligt och smärtsamt. Men annars fortsätter jag att gå i Pride och delta i debatter.

Nu är hans förhoppning att många av de män som har säkert sex med män ska bli blodgivare. Som anestesisjuksköterska har han ibland transfunderat blodpåse efter blodpåse via värmaren, vid exempelvis urakuta kejsarsnitt, då blödningar kan vara svåra att stoppa.

– Det är obehagligt att veta att blodbanken är pressad. Vi har historiska händelser som påverkat blodlagren lång tid framåt. En var när man försökte rädda utrikesminister Anna Lindh, då många liter blod användes.

Regnbågsblods tre argument

  • Fler blodgivare behövs. Blod räddar liv. Alla som kan ge blod på ett patientsäkert sätt bör ges möjlighet.
  • Evidensbaserad screening. Individuell prövning av blivande blodgivare. Föreskrifter som grundar sig på tillgänglig forskning.
  • Minska stigmat. Dagens föreskrifter ger en stigmatiserande bild av personer inom gruppen hbtq+.

I dag bedömer Socialstyrelsen att det behövs dubbelt så många blodgivare i Sverige. Planen är att den omarbetade föreskriften för blodgivning sjösätts första december.

– Jag får gåshud, så nöjd är jag. Vi hade som remissinstans inga invändningar. Ända dit har vi nått i dag.

Med kampanjen Du bär på någon annans framtid arbetar myndigheten för att få fler att lämna blod. Längst fram i kön står Tobias Ström och maken Philip, så fort de får chansen.

Vårdfokus / Nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för dig i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Vårdfokus sparar mina uppgifter
Skickar formuläret...

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida