Statens ersättning för asylvården täcker inte landstingens kostnader
Går back med 95 miljoner per år. SKL kräver att anslagen höjs — regeringen svarar med en sänkning.
Lagen reglerar tydligt vilken vård asylsökande, papperslösa och andra migranter har rätt till. Landstingens ansvarar för det praktiska, staten står för finansieringen. Är det tänkt i alla fall.
Enligt Sveriges kommuner och landsting har finansieringen varit otillräcklig i många år. Från det att nuvarande finansieringssystem trädde i kraft 1997 fram till 2013 har landstingen tvingats skjuta till 1 273 miljoner kronor för asylsjukvården, visar SKL:s uträkning. Sedan 2009 är det genomsnittliga underskottet 95 miljoner kronor per år.
Har fått kalla handen
– Vi har påtalat detta problem flera gånger. Vi har utan resultat begärt förhandlingar om att höja ersättningen. Vi har även föreslagit ett enklare system som innebär att landstingen fakturerar för varje enskilt vårdärende. Men justitiedepartementet menade att det skulle bli för mycket administration för Migrationsverket, säger Åsa Himmelsköld, sektionschef avdelningen för vård och omsorg på SKL.
En del ersättning måste sökas, exempelvis för de hälsoundersökningar som landstingen enligt lag måste erbjuda alla asylsökande. Utöver det betalar staten ett schablonbelopp varje kvartal som ska täcka kostnader för hälso- och sjukvård samt tandvård (se faktaruta längst ner).
Kostnaderna ökar mer än ersättningen
Den genomsnittliga vårdkostnaden per asylsökande, som ska finansieras med statlig schablonersättning, har ökat med 3 600 kronor från 2008 till 2013. Men ersättningen har bara ökat med 600 kronor. Under 2015 sänktes den dessutom med 15 kronor per åldersgrupp.
– Jag har ingen aning om varför det är så. Jag vet inte hur justitiedepartementet beräknar beloppen, vilka uppgifter som ligger till grund för beslutet. Det är därför vi vill se ett faktureringssystem så att staten, i enlighet med vad som är bestämt, står för asylvårdens faktiska kostnader, säger Åsa Himmelsköld.
Fakta om schablonbeloppet:
Ska täcka kostnader för hälso- och sjukvård samt tandvård. Det innebär:
- all sjukvård för barn under 18 år
- omedelbar vård och vård som inte kan anstå för personer över 18år
- mödrahälsovård och förlossningsvård
- preventivmedelsrådgivning
- vård vid abort
- vård och åtgärder enligt smittskyddslagen
- omedelbar tandvård och tandvård som inte kan anstå.
Beloppet ska även täcka landstingets kostnader för till exempel tolk, hjälpmedel, sjuktransport eller sjukresa i samband med vården.
Schablonbelopp 2015:
- 3 545 kronor för personer 0-18 år
- 4 200 kronor för personer 19-60 år
- 5 335 kronor för personer fyllda 61 år.
Vårdfokus granskar asylvården
- Hälsoundersökningarna anses viktiga för att snabbt fånga upp ohälsa och kunna erbjuda rätt vård, men färre än hälften av de asylsökande kommer.
- Det finns tydliga brister i asylvården, inte minst när det gäller att ta hand om psykiska trauman.
- Det finns även brister i samordningen mellan landstingen och Migrationsverket.
- Landstingen anser att de får för lite ersättning från staten för asylsjukvård, cirka 95 miljoner kronor varje år.