Bra mamma ammar – eller?

Mysigt, naturligt och bra för barnet — men samtidigt svårt och kravfyllt. Utställningen Röster om amning tar fram de starka känslorna och vill inspirera till diskussion.

På Arbetets museum i Norrköping ses just nu många småbarnsföräldrar med sina bebisar. Amning engagerar; synen på att amma förändras ständigt och amningsfrekvensen har gått både upp och ner. ?

— Forskning har visat att kvinnor som inte blev ammade som spädbarn tenderar att själva amma sina barn i mindre utsträckning. Det tycks som om vi har ett kroppsminne som påverkar vårt beteende som vuxna, säger barnmorskan Sofia Zwedberg.?

Hon har ingått i en referensgrupp för utställningen och har nyligen lagt fram en avhandling om amningsbesvär vid Stockholms universitet.?

Efter ett par decennier, då antalet mammor som ammar sina barn bara har ökat, ses nu återigen en minskning bland de nyblivna 70-talistmammorna. När de föddes på 1970-talet var amningsfrekvensen som lägst och det kan förklara varför de själva ammar sina barn mindre. ??

Utställningen bygger på intervjuer med föräldrar, bvc-sjuksköterskor och hjälpmammor från Amningshjälpen. De olika rösterna visar att amning väcker starka känslor, både positiva och negativa. Det är påtagligt att flera av de intervjuade mammorna, vars amning har varit problematisk, har haft känslor av dåligt samvete och skuld. Sofia Zwedberg menar att det finns en sammanblandning som gör att många sätter likhetstecken mellan att amma och att vara en bra mamma.?

— Forskningen visar att det finns många hälsofördelar med att amma, men vi måste också få fram att man kan vara en bra mamma även om man av olika orsaker inte kan eller vill amma. ?

Utställningen visar amningens historia med start vid 1700-talet då spädbarnsdödligheten var hög. Det hörde samman med att många barn inte ammades, utan matades på annat sätt under ohygieniska förhållanden.??

På 1930-talet blev det vanligare att barn föddes på sjukhus och synen på amning förändrades i takt med det. Gamla traditioner ersattes med barnläkarens syn på uppfödning och den schemalagda amningen infördes där barnen bars in var fjärde timme till sina mammor för 20 minuters amning. Det fick till följd att amningen minskade ända fram till 1973, då antalet mammor som ammade var allra lägst.?

När barnmorskor började forska på 1980-talet ökade kunskapen om amningens betydelse. Barnmorskornas ökande inflytande har betytt mycket för att antalet mammor som ammar har ökat sedan dess. Ända fram till nu när 70-talisterna, som själva inte blev ammade, får barn.??

Amningsutställningen stöds bland annat av Vårdförbundet och kommer att visas på Arbetets museum i Norrköping till och med i höst. Därefter ska den ut på turné i landet. Enligt projektledaren Annelie Egelin Tärning ska utställningen till exempel kunna användas för diskussioner i föräldragrupper. ?

— Vi vill att den ska nå ut till så många som möjligt och hoppas att den kommer att finnas på sjukhus, bibliotek, bvc och andra platser där många föräldrar kan ta del av den.

Citat från utställningen:
”På paketet med mjölkersättning står det först att det bästa för ditt barn är att du ammar. Sen står det hur man tillreder…det känns kränkande, som att man bara ger sitt barn det näst bästa.” (Förälder)

”Allting är ju väldigt tillåtet på bvc. Allting är normalt. Men ändå så finns det en känsla av att det mest normala ändå är att ditt barn ammar.” (Mamma)

”Mammor skrivs ut för tidigt från bb, innan amningen har hunnit komma i gång.”  (Bvc-sjuksköterska)

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida