En liten flicka står i korridoren och leker tittut med sin pappa. Han gör sitt bästa för att skoja 
till det, men hon verkar lite svårflörtad. Under den leopardmönstrade tröjan hänger slangarna som kopplar henne till droppställningen bredvid. 


På avdelning Q 84 på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm vårdas barn med olika former av cancer. Behandlingarna är ofta omfattande och består av allt från cytostatikakurer och blodtransfusioner till näringsdropp och antibiotika. För vissa patienter kan läkemedelslistan bli väldigt lång och ett enda barn kan ha upp till 30 olika dostillfällen på ett dygn.



Som sjuksköterska på avdelningen kan du bli stående flera timmar i medicinrummet när droppen ska blandas, medicinerna spädas och sprutorna dras upp. Eftersom det sällan finns några standarddoser för barn ska allt räknas om utifrån barnets ålder och kroppsvikt och rimligheten i ordinationen bedömas. En nolla för mycket kan få ödesdigra konsekvenser.


Sjuksköterskan Caroline Muzito-Bagenda är snart klar med sin nio veckor långa introduktion på avdelningen. En av dagarna har hon fått gå bredvid avdelningens apotekare Joacim Götesson. 


— Jag frågar honom saker varje dag, det kan handla om allt från hur länge en iordningställd dos är hållbar till om biverkningar som föräldrarna undrar över, säger hon.



Sedan april 2014 är Joacim Götesson anställd på Q 84. Med fem års studier till apotekare, en magister i klinisk farmaci och flera års arbete på ett beredningsapotek är han en viktig medarbetare i teamet. En avlastning för sjuksköterskorna när det gäller läkemedelshantering och en kunskapsbank för all personal.


— Det här passar mig perfekt. Här får jag 
använda min kompetens tillsammans med 
andra professioner, utveckla arbetet och undervisa. Det är mycket givande att kunna se 
effekterna direkt av mitt arbete här, till exempel om jag utarbetar någon ny rutin, säger han.


Caroline Muzito-Bagenda är mer än nöjd med att få jobba sida vid sida med en farmaceut. För henne har Joacim Götesson blivit en viktig resurs i det dagliga arbetet och en till synes outsinlig kunskapskälla att ösa ur som nyanställd.


— När jag får hjälp med beredningen av läkemedlen spenderar jag mycket mer tid inne hos patienten. I stället för att stå i beredningsrummet kan jag förbereda barn och föräldrar inför behandlingen och svara på frågor utan att stressa. Det betyder mycket. Dessutom får jag en annan överblick över hur barnen mår som jag sedan kan förmedla på ronden, säger Caroline Muzito-Bagenda.



Varje morgon får Joacim Götesson en lista över barn där sjuk­sköterskan behöver hjälp med beredningen. Han blandar antibiotika, späder 
läkemedel, iordningställer parenteral nutrition och andra infusioner. Cytostatikan kommer som tidigare färdigställd från beredningscentralen vid Radiumhemmet.


När han har möjlighet deltar han i ronden på avdelningen. Som apotekare är han ett uppskattat bollplank både för läkare och sjuksköterskor med sin spetskompetens om olika läkemedels interaktioner, blandbarhet och hållbarhet. 


Han har koll på läkemedelsförrådet och ser till att allt som behövs finns hemma, vilket gör att kostnaderna för akuta beställningar av läkemedel kan hållas nere.


Tillsammans med barnläkemedelsgruppen utvecklar Joacim Götesson också rutiner för 
säkrare beredning och läkemedelsinstruktion samt pm för den nationella barnläkemedelsdatabasen eped.se.


Samtidigt som sjuksköterskorna såg fram emot att få hjälp av farmaceuten fanns ett par farhågor, berättar chefssjuksköterskan Nina Hultman. Vems ansvar är det om något blir fel och kommer sjuksköterskorna att upprätthålla sin kompetens inom området?


Men som alltid ska sjuksköterskan kontrollera att det är rätt läkemedel, rätt dos, rätt styrka, rätt ordination och rätt identitet innan hen administrerar medicinen.


— För spårbarhetens skull fotograferar 
farma­ceuten allt som används i beredningen och sparar bilderna i ett särskilt datasystem. Och farmaceuten har eget ansvar för iordning­ställandet enligt de lokala direktiven, som följer Socialstyrelsens riktlinjer, säger Nina Hultman.



Ett par sjuksköterskor har valt att alltid själv blanda de läkemedel de ska administrera, vilket Joacim Götesson inte ser som något problem.


— Jag tror att det handlar om att de vill behålla den delen av arbetet för att de helt enkelt är vana vid det. Vi har ett bra samarbete i övrigt och jag hoppas att de får användning av min kompetens ändå.


På kvällar, nätter och helger sköter sjuksköterskorna läkemedelshanteringen själva eftersom Joacim Götesson har en dagtjänst.


Nina Hultman säger att många sjuksköterskor snarare upplever en höjning av kompetensen eftersom farmaceuten bidrar med så mycket kunskap kring de olika behandlingarna. Samtidigt 
är det ett sätt att hushålla med sjuksköterske­resurserna.



Nästa år flyttar avdelningen in på Nya Karolinska och platserna ska utökas från dagens 12 till 22. Rekrytering pågår, men det är inte lätt att få tag på sjuksköterskor.


— Vi funderar på att anställa ytterligare en farmaceut, denna gång en receptarie som kan arbeta mer med iordningställandet och Joacim får fortsätta med att utveckla verksamheten och ansvara för instruktioner och pm. Det frigör sjukskötersketid och ger en tryggare läkemedelshantering, säger Nina Hultman.