Träning, ortorexi. VF 10-16
Foto: Istockphoto

Psykiatrisjuksköterskan Maja Molin, vid Stockholms centrum för ätstörningar, möter allt oftare patienter som har fastnat i en fixering vid nyttig kost och träning. Hon tycker att det är viktigt att vården känner till beteendet, som patienterna själva kallar ortorexi.


— De har svårt att ta in och förstå att de har en ätstörning och vill kalla det ortorexi i stället. Men när de beskriver hur de äter och tränar stämmer det med våra diagnoskriterier för anorexi med kompensatoriskt beteende, säger hon.



Ortorexi är inte en psykiatrisk diagnos, men hälsovetaren Yvonne Lin, som driver en träningsklinik med behandlingsprogram för personer besatta av träning och nyttig kost, håller inte med om att det handlar om en ätstörning. Hon ser skillnader mellan anorexi och det hon kallar ortorexi.


— Inkörsport, mål och symtom kan ha likheter men det finns både psykologiska och fysiologiska skillnader. En är att den som lider av ortorexi inte har en ”signifikant låg kroppsvikt”, säger hon.


Yvonne Lin har ägnat sig åt träning i hela sitt 
liv och hon ser två kroppsideal som är förhärskande i dag: antingen ska man se ut som en modell, eller så ska man ha sexpack på magen. För den som är fixerad vid träning och nyttig kost är det viktigaste av allt att ha så lite underhudsfett som möjligt — för att magrutorna ska framträda ordentligt.


Besattheten av träning och nyttig kost är 
som ett beroende och kan drabba vem som helst 
oavsett yrke, ålder, samhällsklass eller kön. Yvonne Lin möter i och för sig fler kvinnor än män, men tror att det kan vara ett symtom på att männen inte söker hjälp. 


— Träningen utförs ofta enligt bestämda ritualer. Man måste träna tre timmar varje dag och det måste vara exakt samma runda. Om du någon dag kan hoppa över träningen utan att få ångest, eller om du kan äta det du blir bjuden på — då är det ingen fara, säger hon.


Den som lider av det här tvångsmässiga beteendet kommer inte sällan som patient till vårdcentralen. Att ha ständig koll sliter på både kropp och själ. 


— De ser ut som världens friskaste, men känner sig helt slut och det är inte ovanligt att läkare tolkar symtomen som utmattningssyndrom. När de i själva verket är utmattade på grund av svält och överbelastande träning, säger Yvonne Lin.



Maja Molin håller med om att det är alltför vanligt att de här patienterna blir avvisade med käcka råd om att ta promenader, när de i själva verket behöver något helt annat.


— Det här är patienter som många gånger lider i det tysta, men som har stark ångest. Var vaksam på symtomen och gör en noggrann anamnes kring träning och kost, uppmanar hon.