Tekniken sätter patienten i centrum

Framtidens vård. Nya tekniska hjälpmedel har stor potential att göra vården mer tillgänglig. Den stärker patientens roll, som kan få avancerad behandling hemma i fåtöljen. Men det finns också faror att undvika.

Sjuksköterskan Marie Andersson ringer upp en patient med ulcerös kolit som tycks vara på väg in i ett skov. Allmäntillståndet är försämrat och mängden kalprotektin har ökat i tarmen, vilket anger graden av inflammation.?

De kommer överens om att justera medicineringen och följa upp symtomen. Allt sker snabbt, utan en massa bollande fram och tillbaka i vården. Patienten har på egen hand gjort ett avföringsprov hemma, fotograferat av testresultat med sin mobiltelefon och skickat in det till det nationella kvalitetsregistret Swibreg som vården sedan använder sig av. Marie Andersson får tillgång till informationen omedelbart.??

— Relationen med patienterna har förändrats. De har bättre koll på sin sjukdom och kommer med egna förslag, de tar eget ansvar men med vår stöttning. Snabbheten gör oss mer proaktiva, vi kan undvika skoven vilket minskar behoven av sjukhusvård. Samtidigt slipper jag hantera en massa remisser och manuell inmatning av testvärden i kvalitetsregistret. Det ger mer tid för de svårast sjuka, säger Marie Andersson, som jobbar på mag- och tarmmottagningen vid Södra Älvsborgs sjukhus, SÄS.?

Tjänsten är framtagen i ett samarbete mellan Telia, läkemedelsföretaget Abbvie och sjukvården. Den är frivillig och används i dag av mer än 120 patienter vid SÄS med kronisk inflammatorisk tarmsjukdom, IBD. De kommer ofta själva med förbättringsförslag.

?— Ett exempel är en chattfunktion där de kan ställa frågor om exempelvis receptförnyelser. De vill även lägga till andra tester, som blodprov, puls och blodtryck. Personligen vill jag koppla patientens vårdplan till appen. Vi har ett nära samarbete med utvecklarna, de lyssnar på patienterna och oss i vården, säger Marie Andersson.?

Liknande tjänster som den på SÄS finns för bland annat kol och hjärtsvikt. Det är kunniga patientgrupper som vill göra mer själva, vilket ger snabba och mätbara vinster.??

Nya tekniska lösningar kommer i rasande takt, och målas allt oftare upp som lösningen på sjukvårdens problem. Vid årsskiftet passerade Sveriges befolkning tiomiljonersstrecket. Tillsammans med fler multisjuka äldre innebär det ökade behov. Kostnaderna skenar och prognoserna pekar på en stor personalbrist inom framtidens välfärd.?

— Tekniken är ett av de starkaste verktygen för att öka tillgängligheten och skapa en jämlik och personcentrerad vård. Mer kan göras på hemma­plan. Många livsstilssjukdomar kan hanteras bättre, eller i bästa fall undvikas, genom att invånarna loggar sina värden och får stöd av vårdpersonal, säger Patrik Sundström, ansvarig för e-hälsa på Sveriges kommuner och landsting, SKL.?

Han och andra experter som Vårdfokus har pratat med menar att det redan i dag går att göra saker som känns hämtade från science fiction. Skräddarsydda organ direkt från 3D-skrivare är inom räckhåll, liksom möjligheten att på några få minuter döda tumörer i hjärnan utan kirurgi.?

Bland mängden av appar som är under utveckling kan nämnas en som larmar om ett skov av psykisk sjukdom innan symtomen visar sig. Detta genom att analysera användarens tal, rörelsemönster och interaktion med andra människor. Och snart kan vem som helst rikta sin mobiltelefon mot födelsemärket som oroar och få svar på om det är malignt.?

Mycket av teknikutvecklingen riktar sig mot privat bruk. I dag är det möjligt att mäta vitalparametrar i realtid tack vare sensorer i kläder, smycken och mikroskåpiska implantat. Det kan kombineras med de allt mer avancerade och billiga hemtesterna samt dna-tester som visar om det finns ökad risk för en viss sjukdom.

?Testresultaten kan kopplas till appar som använder artificiell intelligens, AI, för att tolka mönster och ge handledning. Kanske är användaren på väg att drabbas av en stroke? ?

— Digitaliseringen kan öka självständigheten och möjligheterna att fatta bra beslut kopplat till hälsa och sjukdom. För den som kan och vill ska det vara en självklar möjlighet att monitorera sin hälsa, för att tidigt se när det är på väg åt fel håll och då få stöd i hur man kan agera, säger Patrik Sundström.??

Men möjligheten att i realtid logga den egna hälsan har en potentiellt negativ baksida. Kritiker varnar för att det kommer skapa en ökad hälsoångest.

?Å andra sidan kan informationen vara ovärderlig för vården. Det menar Anders Ekholm, vice verkställande direktör på Institutet för framtidsstudier. ?

— I dag är det svårt att få rätt hjälp. När det sker så ges en vård baserad på genomsnittet. Nu är det dags att öka tillgängligheten och precisionen. Genom att använda alla de personliga hälsodata som ny teknik genererar kan vården skräddarsy behandlingar och mediciner, så att det passar just dig och din genuppsättning. ?

Han ser en stor potential i att kombinera hälsodata med nya avancerade behandlingsmetoder. Med regenerativ medicin går det att omprogrammera kroppsfunktioner. Exempelvis kan hudceller ändras så att de läker skadade blodkärl. ??

Men mycket av de smarta lösningar som finns inom räckhåll kräver att vården blir bättre på att hantera stora informationsmaterial. I dag kan bara en bråkdel av den svenska vårdens datasystem prata med varandra i realtid. Det medför att resurserna inte organiseras rätt, och vården har inte heller den senaste tillgängliga kunskapen om patientens tillstånd eller vilken behandling som är att föredra.

?Delar av problemet är nära en lösning. Många landsting upphandlar nya vårdinformationssystem som är lättare att koppla samman med ny teknik och olika datakällor. Nästa utmaning är att komma överens om ett enhetligt sätt att skriva journal, där varje diagnos, symtom och behandling har en särskild etikett som systemen kan läsa av och föra vidare.

?Enhetlighet är nödvändigt, annars går det inte att bygga smarta system som är användbara i vården. AI bygger på matematiska instruktioner som gör att programmet lär sig genom övning. ?

När det finns tillräckligt med träningsmaterial är det en tidsfråga innan systemen ställer diagnoser med övermänsklig precision, menar visionärerna. Det kallas för generell AI — men är ännu på idé- och teststadiet.??

— Det är en överdrift när det pratas om att maskiner ska ersätta vårdpersonal. Det ligger långt fram i tiden, om det någonsin kommer att ske. Däremot är AI ett fantastiskt redskap. Det kan tränas till att hitta maligniteter och benbrott i röntgenbilder med hög precision, och det kan gå igenom stora mängder forskning och klinisk erfarenhet och leverera det bästa tänkbara beslutsstödet, säger Claes Lundström, projektledare för Aida, Analytic imaging diagnostics arena, en nationell resurs för storskalig analytisk bilddiagnostik.?

AI kan även vara till stor hjälp för röntgensjuksköterskor. Programmen kan tala om när det finns störningar i bilden som innebär att undersökningen måste göras om. Det beskedet kan lämnas omgående, till skillnad från i dag då patienten kanske hunnit gå hem innan det uppdagas att bilderna inte håller måttet.??

Men bör vården verkligen köpa alla dessa tekniska lösningar rakt av? I debatten har det framkommit kritik mot att låta genteknik, tester och sensorer för hemmabruk bearbetas av algoritmer i appar som sedan ger medicinska råd. Kroppen är komplex, det är svårt att förutsäga sjukdomar då en rad olika faktorer och omständigheter spelar in.?

Många av oss har dessutom små defekter, exempelvis oregelbunden puls, som avviker från det normala. Det är svårt att skilja farliga från ofarliga avvikelser. Den nya tekniken kan därmed leda till en överdiagnostisering, med onödiga utredningar och behandlingar.?

Den nya tekniken måste också vara kvalitetssäkrad och verkligen mäta det den ska. Här har biomedicinska analytiker en viktig roll.?

Patrik Sundström på SKL är medveten om alla utmaningar som tekniken bär med sig. Men för den sakens skull kan vården inte sitta stilla i båten, menar han. Det gäller att prova sig fram och bygga evidens längs vägen, med patientens bästa i fokus. Målsättningen är att duka upp ett smörgåsbord av lösningar där den enskilde kan välja själv utifrån egna behov och önskemål. ? ?

Den bilden delar sjuksköterskan Marie Andersson på mag- och tarmmottagningen vid SÄS.

?— I takt med att vi kan göra allt mer med våra mobiltelefoner finns det en förväntan att vården ska hänga med i utvecklingen. Vi måste våga pröva nytt — och vara lyhörda. En del vill ha det på traditionellt vis. Andra vill göra mer själva. I dag har vi IBD-patienter från andra delar av landet som hör av sig för att de vill ta del av vår lösning, och på så sätt få mer kontroll över provtagning och medicinering.

HÄR KAN DU LÄSA OM TRE TEKNISKA GENOMBROTT

Mer om ämnet

• Greta greppar gärna kontrollen