Pluggar vid pisten – de läser till sjuksköterska i Åre

Båda drömde om att sadla om till sjuksköterska. Ingen kunde tänka sig att lämna sin älskade fjällby. Nu har de ett eget klassrum med utsikt över Åresjön och pjäxorna stående bredvid bänken.

Klassrummet har blivit som ett andra hem för den lilla klassen i Åre. De är bara fem kvar nu på andra året av sjuksköterskeutbildningen. Några till kämpar för att ta sig förbi svåra tentor de missat, andra har hoppat av.

Ingrid Sikå kikar upp från datorn och ut genom fönstret över dalen och sjön. Där visar den populära fjälldalen upp sig i finskrud – frost på träden och solglitter i varenda snöflinga.

– Man blir ju lite hemmablind. Jag är så fokuserad på skolan. Vi är här nästan varje dag, ser våra föreläsningar eller pluggar tillsammans. Det är lyxigt att vi har ett eget klassrum plus ett kliniskt träningsrum som jämt är öppet, säger hon.

Hennes och klasskompisen Mattias Boxalls skidjackor ligger över ett av borden, hans slalompjäxor står i en stor kasse. På datorskärmen syns ansiktet på deras mentor i Östersund.

Den första sjuksköterskeklassen i Åre

De är den första sjuksköterskeklassen i Åre, en del av att Mittuniversitetet erbjuder studiemöjligheter vid en rad mindre orter i mellersta Norrland. Den förra regeringen ville möjliggöra studier i glesbygden för att förse dessa trakter med sjuksköterskor, det som på politikerspråk kallas kompetensförsörjning. Satsningen har fått vara kvar och nu finns klasser på sju orter.

– Det var avgörande att utbildningen startade här för mig. Annars hade jag inte kunnat utbilda mig till sjuksköterska. Jag har två barn och fru och kan inte flytta för att börja plugga, säger Mattias Boxall.

Man kan sannerligen kalla honom för fjällräv. Han kan nosa sig till en lavin. Han har en tidigare karriär i skidpatruller på olika orter och som lavinexpert utbildad både i Sverige och på avancerad nivå i Kanada.

Mattias Boxall flyttade från Abisko med familjen till Åre för åtta år sedan. Liksom alla som är kvar i klassen var både han och Ingrid Sikå bofasta på orten redan innan studierna började.

Det var avgörande att utbildningen startade här för mig. Annars hade jag inte kunnat utbilda mig till sjuksköterska.

Mattias Boxall sökte sig hit till en mer tillgänglig, bebodd ort med förskola, skola och sjukvård. För Ingrid Sikå var det nästan tvärtom. Flytten hit började tre år innan utbildningens start med att hon hängde med några kompisar på skidresa – för första gången.

Ingrid fick en stark känsla av att ha kommit hem.

– Här skulle jag bo. Man skulle kunna tro att jag var världens skidfantast, men nej, jag bara flyttade upp. Jag hade försökt må bra i Stockholm i tio år. Här i fjällvärlden trivdes jag direkt. Jag gillar folklivet till viss del, men man kan säga att jag fikat klart, säger Ingrid Sikå.

Ingrid bytte hyresrätten på Kungsholmen i centrala Stockholm mot en trea lika centralt i Åre by, ett stenkast från innestället Broken och Bergbanan.

Hon hade också en helt annan karriär på rull innan studierna, som butikschef på Naturkompaniet i byn. Men egentligen visste hon sedan gymnasiet att det var sjuksköterska hon skulle bli. Nästan 20 år hann gå innan hon gjorde slag i saken.

– När jag som gammal ser tillbaka på mitt liv kommer jag inte vara nöjd om jag inte förverkligar det här. Det är min dröm. Jag vill bidra med något för andra människor, ta hand om och hjälpa till. Jag vill ha ett yrke där man gör något värdefullt, säger Ingrid Sikå.

Njuter av nya säsongen The Pitt

Hennes handledare har skrattat varmt åt henne när hon berättar att hon sett varenda sjukhusserie. Just nu njuter hon av den nya säsongen av The Pitt, där chefssjuksköterskan och överläkaren är storfavoriter. Men också den nya huvudrollen – som passande nog är sjuksköterskestudent.

– Jag är fascinerad av allt med sjukvård. Min mamma jobbade som sjuksköterska på sjukhuset i Örebro och som barn älskade jag att hälsa på.

Vi mellanlandar i hennes lägenhet. På väggen hänger två mountainbikes upphängda och väntar på töväder. En är sambons eftersom hon också hittat kärleken här uppe i byn. Hon och Mattias drar på sig skidbyxor och knäpper på pjäxorna. I dag är det lager på lager som gäller, och av gammal vana slår Ingrid ett slag för underställ i ylle.

Mattias Boxalls intresse för att bli sjuksköterska växte fram under åren i skidpatrullen, där en uppgift är att ge första hjälpen vid olyckor innan patienten får vård.

– Men i skidpatrullerna arbetar inte sjuksköterskor. Så när jag är nyexad är jag intresserad av att arbeta i akutsjukvården eller intensivvården. Jag är även tekniskt intresserad, så den kombinationen kanske blir bra. Men först ska vi klara av utbildningen, vi i klassen tar en sak i taget. Sedan får jag fundera på sjukhuset i Östersund.

Ibland 60 timmars plugg i veckan

På väg upp i den röda, välkända Bergbanan, med skidorna lutade mot axlarna, berättar de hur tufft det var i början med studierna.

– Andra kursen var anatomi och fysiologi hos den friska människan. Jag klarade den, men det krävde vilja och disciplin. Ibland lade jag ner 60 timmars pluggande i veckan. De som kommer mer direkt från gymnasiet har nog studietekniken bättre i sig, berättar Mattias Boxall.

Just nu läser de kurser om den sjuka människan. Veckan innan har de haft föreläsningar både om hjärt-kärlsjukdomar och lungsjukdomar. Ovanpå det kommer farmakologin. De sitter tillsammans och tittar på föreläsningarna som sänds på länk från Östersund. Ofta stannar de kvar och grupparbetar.

Jag är fascinerad av allt med sjukvård. Min mamma jobbade som sjuksköterska på sjukhuset i Örebro och som barn älskade jag att hälsa på.

– Jag vill få mycket gjort i klassrummet, för jag försöker skilja på studier och fritid. Jag vill vara närvarande med barnen. Men ibland när jag märker att de kanske spelar datorspel smyger jag undan och pluggar. Eller om det inte är min tur att skjutsa till träningen och jag får en lucka, säger Mattias Boxall.

Skolan kallas för lärcentrum och huset var en gång i tiden Åre sjukhus, där lungsjuka vårdades. Det ligger högt upp i byn mellan hälsocentralen och polisen. Den långa, ganska branta vägen kallades för astmabacken. Vårdsalarna har byggts om till moderna klassrum.

Mittuniversitetet poängterar att de decentraliserade utbildningarna, varav Åre är en, inte är distansutbildningar. Studenterna förväntas vara varje vecka på lärcentrum och se föreläsningarna tillsammans.

– Det ökar chansen att de bor på orten och stannar kvar i trakten efter examen. Våra utbildningar ska bidra med den kompetensförsörjningen. De kommunala lärcentrumen är avgörande, säger Lars Hammarström, proprefekt på Mittuniversitetet i Sundsvall och tillförordnad projektledare för den decentraliserade sjuksköterskeutbildningen.

Först trodde kursledningen att skidfantaster från hela landet skulle lockas till Åre. Och visst har söktrycket varit stort, men det är dyrt för en student att bo i fjällmetropolen och de flesta var bofasta redan vid kursstart.

Gruppen har en mentor, Petra Agnholm Sergel, på campus i Östersund.

– Jag finns som bollplank, för att hjälpa till om det är några problem på orten eller bara för att peppa upp studiemotivationen. Det är lite unikt. Studenterna ingår i utbildningen på Campus Östersund och vi vill inte att de ska känna sig utanför, säger hon.

Petra Agnholm Sergel är själv uppflyttad anestesisjuksköterska från Göteborg som stortrivs med karriärbytet till adjunkt norrut.

Praktikplatserna ligger så nära Åre som möjligt. I höstas hade studenterna vfu-placering på äldreboende. De tyckte både Ingrid Sikå och Mattias Boxall var nyttigt.

– Jag lärde mig mycket om att ta hand om och kommunicera med äldre. Man behöver vara noggrann och se till att de förstår vad som händer och ska ske. Min erfarenhet från att ta hand om skadade i backen gäller ju oftast relativt unga, så det är stor skillnad, säger Mattias Boxall.

Till våren är det dags för vfu på hälsocentral. Det tänker Ingrid kan vara en framtida arbetsplats. För dem som vill arbeta på sjukhus ligger det närmaste i Östersund.

Åreduon ställer upp på en fotografering i backen trots att termometern visar minus 20 grader och underlaget är rätt isigt. Mattias Boxall är tränare i dotterns alpinåkningsgrupp och Ingrid Sikå medger skrattande att han är den vassare utförsåkaren av de två. Men hon kastar sig glatt efter. Kylan stoppar dem inte från några extra åk innan de ska in i värmen och plugga en stund.