Miss vid tvångsvård satte fart på förbättringsarbete

Efter att en patient utsatts för tvångsvård utan lagstöd tog psykiatrin i Gävleborg krafttag för att jobba mer personcentrerat. Enkäter och dialogforum ger patienterna en aktiv roll i utformandet av vården.

Hösten 2021 vårdades en patient inom psykiatrin i Gävle med stöd av lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT. När tiden löpte ut saknades ställningstagande till en eventuell förlängning, det gjordes inte heller någon ansökan till Förvaltningsrätten om fortsatt LPT.

Under de sju följande dagarna fick patienten tre injektioner, varav en gavs under fasthållning, innan det uppdagades att man saknade lagstöd.

Händelsen anmäldes av en patientanhörig till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, som kom med sitt beslut först i januari 2025. Ivo kritiserade två läkare för ordinationerna och en sjuksköterska som gett injektionerna.

”Något som inte får ske”

Ivo kritiserade även brister i patientjournalen. Det saknades förklaring till varför injektionerna hade getts, det fanns ingen dokumentation om att anhöriga informerades om händelsen och det skrevs ingen avvikelserapport.  

Karl Engström, specialistläkare i vuxenpsykiatri och biträdande verksamhetschef för vuxenpsykiatrin i Region Gävleborg, säger att incidenten är djupt beklaglig.

– Utan att gå in på detaljerna i det enskilda ärendet kan jag konstatera att det är fruktansvärt och något som inte får ske. Tack och lov är det väldigt ovanligt. Vi tar det på stort allvar och har gjort många förändringar sedan dess, säger Karl Engström.

Insatser för att bli personcentrerad

Efter händelsen infördes ett digitalt kontrollsystem för att hålla koll på viktiga moment, exempelvis tidsgränser för tvångsvård. Men den stora förändringen handlar om en stegvis förflyttning mot personcentrerad vård.

Bland annat har en patientenkät tagits fram i samarbete med en regional patientförening, där alla patienter får möjlighet att utvärdera sin vård och ge förslag på förbättringar. Varje dag görs även avstämningar för att snabbt fånga upp brister. Samtal efter tvångsåtgärder ses som en viktig möjlighet till återhämtning och lärande.

Brukarrevisioner visar vägen

Verksamheten samarbetar tätt med regionens brukarsamordnare, som bland annat varit med vid införandet av arbetsmetoderna ”Meningsfull heldygnsvård” och ”Safewards”. Verksamheten har även infört brukarstyrda revisioner, dialogmöten och forum där patienter och närstående bjuds in för att påverka utvecklingen.

– En brukarrevision från 2024 visar att det patienter värderar högst inte nödvändigtvis handlar om diagnoser eller yrkestitlar, utan om att bli lyssnad på, bemött med respekt och att få tydlig information. Detta ligger till grund för hur våra verksamhetsplaner och utbildningsinsatser utformas nu och framöver, säger Karl Engström.

Tar fram gemensamma mål

Sjuksköterskan Johanna Kristmansson delar bilden av att mycket har förändrats. Hon jobbar inom rättspsykiatrin i Gävle, där LPT inte tillämpas men där flera delar, exempelvis viss medicinering, kan vara under tvång eftersom patienterna är dömda till vård. Hon menar att man länge arbetat mot att bli personcentrerade, men att det har skett mer strukturerat de senaste tre åren.

– Tidigare inkluderades inte patienten tillräckligt mycket. Numera är patientens och vårdens perspektiv och mål mer integrerade. Det är tydligt att det ger en ökad motivation och följsamhet till behandlingsinsatser, säger Johanna Kristmansson.

Viktigt lära känna varandra

Det inkluderande perspektivet förlorar inte i relevans när vården sker under tvång, tvärtom är det viktigt för att patienten ska bli mottaglig för hjälp och kunna delta i sin vård.

– I början handlar det om att lära känna varandra, skapa en relation och tillit där patienten känner sig bekväm att berätta om sitt mående, sitt liv och sina framtidsplaner. Vårdplanen upprättas i denna fas men utvecklas och uppdateras under hela vårdtiden, som gradvis blir mer individanpassad. Anhöriga involveras i den processen om det är möjligt och patienten vill, säger Johanna Kristmansson.

Förhoppningar kring mobila team

Karl Engström berättar att man vill minska behovet av tvångsvård genom tätare samverkan i hela vårdkedjan. All ambulans- och akutpersonal har utbildats i suicidriskbedömningar och abstinensskattningar. Ett mobilt akutpsykiatriskt team har fyllt en viktig funktion och ska nu byggas ut genom en ny vårdform: specialistpsykiatriska omvårdnadsteam, SPOT, som ger stöd i hemmet.

– Det är långa köer i öppenvården och många uppfattar att det är höga murar kring slutenvården. Vi har stora förhoppningar om att mobila omvårdnadsteam ska skapa trygga och mjuka övergångar, där man får hjälp i ett tidigare skede och som gör att ens egna resurser kan tas tillvara på ett bättre sätt. Förhoppningsvis kan det minska behovet av tvångsvård, säger Karl Engström.

Lyssna på Vårdfokuspodden om suicidpreventiv vård