Så kan stroke misstas för annan sjukdom

Under 2024 har tre sjuksköterskor kritiserats för två fall där patienter med stroke fått försenad vård. Vårdfokus har tittat närmare på fallen och pratat med två specialister i ämnet om vad man kan dra för lärdomar. Det finns flera sjukdomstillstånd med liknande symtom som kan leda fel, därför är det bäst att alltid ta det säkra före det osäkra.

Den 17-åriga flickan hade under flera dagar haft kraftig huvudvärk, feber, yrsel, kräkningar och hade inte kunnat behålla mat eller dryck. Flickan upplevde att kroppen kändes markant annorlunda och hade periodvis sluddrigt tal.

När ambulanssjuksköterskorna undersökte patienten uppfattade de att symtomen orsakades av en pågående viral infektion.

Ambulanssjuksköterskorna uppgav i sitt yttrande till Ivo att de genomfört ett prehospitalt stroketest som resulterade i noll poäng och därmed var negativt. Enligt anmälaren, patientens förälder, utfördes aldrig ett sådant test.

Flickan försämrades och togs senare till sjukhus. Där konstaterades en sinustrombos, blodpropp i hjärnan. Enligt anmälaren hade flickan kvarstående besvär bland annat i form av hjärntrötthet, försämrad syn och gångsvårigheter.

Kritiserades för bristande undersökning

Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, kritiserade ambulanssjuksköterskorna för att inte ha undersökt patienten i tillräcklig omfattning och för att stroketestet inte dokumenterades på rätt sätt.

En månad senare, i april, kritiserade Ivo en sjuksköterska på 1177 för en felaktig bedömning av en patient med pågående stroke. Händelsen inträffade i juli 2022 då en person ringde in och berättade att en anhörig hade svårt att tala, inte förstod skrivna ord och var allmänpåverkad.

Sjuksköterskan såg det inte som ett neurologiskt bortfall eftersom patienten kunde gå utan problem och talet var sluddrigt snarare än osammanhängande. Symtomen tolkades som förvirring och kognitiv nedsättning relaterat till hög ålder, dåligt intag av vätska och hög temperatur under rådande värmebölja.

Rådet var att ge vätska och kyla. Först fem dagar senare togs patienten till sjukhus där en propp som påverkade språkcentrum upptäcktes.

Symtom på stroke uppstår hastigt

Eva Isaksson, sjuksköterska och forskare vid Danderyds sjukhus, och Eva-Britt Arnald, sjuksköterska på strokeavdelningen vid Danderyd, förklarar att symtomen vid stroke skiljer sig åt beroende på vilken del av hjärnan som drabbas och vilken typ av stroke det rör sig om.

Samtidigt finns det flera sjukdomar vars symtom påminner om stroke. Det rör sig bland annat om krampanfall, migrän, högt eller lågt blodsocker, yrsel, hjärntumör, demens, infektioner och rubbningar i vätske- och elektrolytbalansen.

–  Den stora skillnaden är att symtomen vid dessa tillstånd kommer gradvis, vid stroke uppstår dessa hastigt, säger Eva-Britt Arnald.

I många fall kan det vara bra med egenvård och att avvakta. Vid stroke är det tvärtom, eftersom miljontals hjärnceller dör varje minut.

–  Oavsett patientens ålder tycker jag att man ska dra öronen åt sig när någon uppvisar klassiska symtom på stroke. Man vill utesluta det mest allvarliga, och går inte det med säkerhet är det bättre att fälla än fria och snabbt skicka patienten med ambulans till sjukhus, säger Eva Isaksson.

Viktigt behandla tidigt när symtom på stroke visar sig

Statistik från kvalitetsregistret Riksstroke visar dock att andelen patienter som kommer in till sjukhus inom 4,5 timmar från symtomdebut minskat något över tid.

En tänkbar förklaring enligt Eva Isaksson och Eva-Britt Arnald är att kunskapen om stroke dalat.

Det har gått mer än tio år sedan den omfattande och rikstäckande kampanjen om AKUT-testet som lärde allmänheten att ringa 112 när någon hade hängande mungipa, inte klarade hålla upp armarna eller fick svårt att tala.

– Samtidigt kan stroke många gånger vara smärtfritt, en del tänker att de sovit dåligt eller åkt på någon smitta och väljer att vila och avvakta. Fler behöver lära sig att vi har otroligt bra behandlingar i dag, men tiden är helt avgörande för om vi ens ska kunna påbörja behandling och för hur det fortsatta livet ska bli, säger Eva-Britt Arnald.

Ungefär åtta av tio överlever stroke i dag, merparten av dem upplever att hälsotillståndet är mycket eller ganska gott tre år senare. Men många lever med ihållande trötthet och nedstämdhet. Här behöver öppenvården ta vid och följa upp patienterna under lång tid.

Patienterna som klarar stroke bäst

Patienter som läggs in direkt på en strokeavdelning klarar sig bäst. Där utförs akut behandling parallellt med behandling för att förebygga uppkomsten av komplikationer och för att ta bort riskfaktorer, såsom högt blodtryck och förmaksflimmer.

Rehabiliteringsprocessen påbörjas snabbt. Dessvärre visar Riksstrokes statistik att andelen vårdplatser inom strokevården minskat.

– Problemet ligger i bristen på sjuksköterskor. Det innebär att patienterna får sämre vård. De hamnar antingen på akuten eller på en vårdavdelning där man inte har tillräcklig kunskap eller upparbetade rutiner. Lösningen är bland annat bättre lön och arbetsvillkor, för området i sig är spännande att arbeta med, säger Eva Isaksson.

Bättre vård i alla led

Det som är mer positivt är att forskningen går fort framåt. Samtidigt har antalet personer som får stroke minskat successivt över det senaste femton åren, trots en större befolkning. Även andelen återinsjuknade har minskat.

– Generellt sett har strokefallen också blivit lindrigare. Till stor del beror det på att vi blivit bättre på att utreda och åtgärda riskfaktorer. Vi har blivit bättre i alla led: det förebyggande, det akuta skedet och rehabiliteringen, säger Eva Isaksson.