Klarar du balansakten?

Klarar du balansakten?
Chefer har svårt att orka balansera mellan alla krav på vården. Illustration: Ladislav Kosa

Operera fler snabbare — och minska vårdskadorna. Dra in på personalen — och förbättra patientbemötandet. Ständigt kläms vårdens chefer mellan sparkrav och vårdens bästa.

I korselden mellan manegement­logik och professionell etik krävs ett stort mått av etisk kompetens av verksamhetscheferna. För att klara kraven från politiker, beställarorganisationer, ledningsgrupper och medarbetare måste chefer vara i de närmaste balanskonstnärer. Det är krav som de inte uppfyller, visar ny forskning.??

Erica Falkenström, organisationspedagog och forskare vid Stockholms universitet, har nyligen disputerat på en avhandling om verksamhetschefens etiska kompetens. Den handlar om hur chefer i vården hanterar intressekonflikter, och bygger på djupintervjuer med tio verksamhetschefer under två tillfällen. ?

— Jag drar inga generella slutsatser från mina studier, men jag ser ett mönster av att verksamhetscheferna har svårt att skapa balans mellan kraven på att hålla budgeten och ge god vård till alla. Styrsystemen hindrar dem från att utveckla sin etiska kompetens, säger Erica Falkenström.?

Med etisk kompetens menar hon bland annat förmågan att identifiera och hantera intressekonflikter. Det handlar om en känslighet, en förmåga att uppfatta vilka värden som står på spel i olika situationer, men också om en förmåga att kommunicera och fatta väl underbyggda beslut.?

— När jag frågar intervjupersonerna om deras etiska ansvar svarar de att det inte finns några riktlinjer för det. Deras kompetens brister också när det gäller att tala om svårigheter i chefsrollen. De kan till exempel säga: ”Det är viktigt att prioritera”, men har svårt att beskriva hur de resonerar inför sådana beslut.??

Flera verksamhetschefer har också svårt att argumentera mot managementlogiken. Det är som om de har tappat förmågan att bjuda motstånd och stå upp för etiken, anser Erika Falkenström. Hon beskriver hur en av dem hon intervjuade berättade om hur hon i sin ledningsgrupp pläderat för besparingar som hon egentligen inte trodde på. Under intervjun rodnade hon och sa att hon skämdes över att ha försvarat ett förslag av rädsla för att misslyckas med målet framför andra: en budget i balans.??

Vikten av att hålla budgeten styr verksamhetscheferna och hindrar dem att följa sin etiska kompass — även om de har en sådan. Risken, säger Erica Falkenström, är att den som ständigt förhindras att utöva ett etiskt ledarskap tappar sin kompass.?

— Den som måste gå emot sina etiska övertygelser blir uppgiven och riskerar att bli likgiltig. Till sist slutar den etiska kompassen att fungera. ??

Att låta den etiska kompetensen tala kräver mod, och det modet skulle Erica Falkenström vilja se mer av hos vårdens verksamhetschefer.?

— Chefen som inför ledningsgruppen pläderade för ett förslag hon inte trodde på saknade modet att lyfta det etiska perspektivet av att öka patientgenomströmningen. En annan beskrev hur tyst det blev i ledningsgruppen när frågan om nedskärningar kom upp. Det är en fråga om makt också; ingen vill decimeras genom att bli av med personal och vårdplatser. Mod är en dygd som förutsätter kontakt med de egna känslorna och en förmåga att kunna analysera hur de styr en i olika situationer.??

Erica Falkenström vill inte moralisera. Hon har under många år mött vårdens chefer, både som utbildare, handledare och forskare, och känner sig ödmjuk inför de svårigheter de står inför. En av cheferna svarade på frågan om vilka förväntningar hon kände från sin egen chef: ”Jag ska klara allt — det ligger i rollen”. ?

— Min studie visar att verksamhetscheferna i skarpa lägen tittar på vårdöverenskommelsen och på vad man får ersättning för. Då prioriterar de ekonomi framför etik — tvärt emot vad exempelvis prioriteringsutredningen säger. ??

Hon är tydlig med vad som behövs för att cheferna ska ha sin etiska kompass intakt: Politiker som förstår och ställer sig bakom behovet av etisk kompetens. Och som därigenom ser till att det finns resurser till utbildning, reflekterande samtal, etisk analys och uppföljning — även av kvalitativa resultat. Det, säger Erica Falkenström, skulle göra vården säkrare.

Fullt av konflikter

I intervjuerna identifierar verksamhetscheferna fyra sorts intressekonflikter:

  • Systemkonflikter: När det uppstår krockar mellan management-logik och professionella värderingar.
  • Prioriteringskonflikter: Problemet med hur de knappa resurserna ska fördelas.
  • Lojalitetskonflikter: Patienter, personal, ledning eller politiker — vem ska man vara lojal mot?
  • Maktkonflikter: Det är lätt att trampa fel bland sjukvårdens hierarkier och specialistområden.

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida