Större fokus på sjukvård behövs i äldreomsorgen

Att den ständigt nedprioriterade äldrevården skulle drabbas hårt av corona borde inte ha överraskat någon. Förutom pengar behövs en rejäl kompetenshöjning och att sjukvården tar mer plats. Det säger sjuksköterskor och sakkunniga i den avslutande delen av Vårdfokus granskning.

Vårdfokus har i tidigare artiklar berättat om hur mer än 240 sjuksköterskor upplevt äldrevården under coronapandemin. En del beskriver att de var väl förberedda, andra lämnades vind för våg utan skyddsutrustning, läkarkontakt eller fungerande rutiner. Hittills har fler än 5 800 personer dött, varav nästan hälften bodde på äldreboende och en fjärdedel hade hemtjänst.

— Nu konstateras det lite yrvaket från olika håll att pandemin har blottlagt bristerna i äldreomsorgen. Men de här bristerna har ju varit kända i tiotals år. Gapet mellan den allt mer vrånga verkligheten och de vackra visionerna om vad äldreomsorgen ska vara ökar för varje dag. Som jag ser det har politikerna lämnat personalen och tjänstemännen i sticket. Nu måste de ta diskussionen på allvar, säger Pär Schön, docent och äldreforskare vid Karolinska institutet.

Tillfällig hjälp tas bort

I Vårdfokus enkät berättar sjuksköterskor om att flera av de problem som uppstod under pandemin hänger samman med årtionden av sparpaket och nedprioritering av äldreomsorgen.

— Jag anser att svensk sjukvård är anorektisk. Det har bantats så otroligt mycket och trots att man stegvis sätter in näring så hamnar man direkt tillbaka i samma läge, och ibland värre, när hjälpen rycks undan. Det är inte utvecklande och roligt att vara sjuksköterska längre, säger en i Vårdfokus enkät.

Flera sjuksköterskor menar att dagens problem har sitt ursprung i Ädelreformen som genomfördes i början av 90-talet, som gav kommunerna det övergripande ansvaret för vård och omsorg av äldre. Det positiva var att dåtidens institutioner, men flerbäddssalar, byttes ut mot en mer hemlik miljö på särskilda boenden, säbo.

Läs även: Många äldre dog efter att ha delat hygienutrymmen

Äldre har svagt lagstöd

Men ett stort problem är hur socialtjänstlagen — som styr kommunernas arbete — är skriven. Exempelvis finns här bindande krav, som att kommunerna är skyldiga att erbjuda barnomsorg. Äldre däremot har endast rätt till en ”skälig levnadsnivå”, och vad detta i praktiken innebär är öppet för tolkning. När det ska sparas pengar är det därför ofta de äldre som drabbas. Grupper med starkare lagstöd prioriteras högre.

Det har bland annat resulterat i att antalet platser på äldreboenden minskat med nästan en tredjedel sedan år 2000. Det hänger samman med att den så kallade kvarboendeprincipen sedan länge varit den dominerande inriktningen inom svensk äldrepolitik. Grundtanken var att ge äldre personer möjlighet att bo kvar hemma så länge som de själva önskar.

— Nuförtiden tolkar många kommuner kvarboendeprincipen som att äldre personer ska bo hemma till varje pris. Många bor hemma mot sin vilja. Förklaringen är enkel, en plats på äldreboende är betydligt dyrare än hemtjänst. Nu får de vänta så länge att när de väl får en plats är de ofta mycket svårt somatiskt sjuka och sköra eller långt gången i demenssjukdom. Den tid man bor på äldreboende blir allt kortare, säger Pär Schön.

Skörare äldre och ökad arbetsbelastning

Majoriteten av de som flyttar in på ett äldreboende i dag är över 80 år, har en eller flera sjukdomar där högt blodtryck samt hjärt- och kärlsjukdom är vanligast. Medianvårdtiden i Sverige är två år. En tredjedel dör inom ett år, 13 procent inom två månader efter inflyttning.

Förutom att personalen måste hantera en allt mer komplex sjuklighet har arbetssituationen försämrats under flera decennier, visar forskning. Handlingsutrymmet har minskat och allt fler arbetar underbemannat, vilket i sin tur leder till ökad arbetsbelastning och mer tidspress samt minskad möjlighet att få stöd från kollegor och chefer. Allt fler känner sig kroppsligt och psykiskt uttröttade efter arbetsdagen och många vill byta jobb. 

Vill att sjukvården tar mer plats

För sjuksköterskorna finns det ytterligare dilemman. De är ansvariga för vården men har ofta inte ansvar för att leda omsorgsverksamheten. De jobbar utifrån hälso- och sjukvårdslagen, som många uppfattar har hamnat i skymundan av socialtjänstlagen.

— Ädelreformen behöver en översyn, då de som numera bor på säbo är betydligt sjukare än när reformen ingicks, säger en sjuksköterska i vår enkät.

— Inom kommunen behöver ledningen ha ökad utbildning i hälso- och sjukvård. Idag riktas det in för mycket på social omsorg, säger en annan.

Sjuksköterskorna i Vårdfokus enkät säger att det behövs stora förändringar för att höja kvalitén inom äldrevården – inte minst med tanke på att den stora generationen 40-talister som kommer behöva hjälpinsatser framöver. Sjuksköterskorna vill se:

• Högre utbildningsnivå generellt
• Fler sjuksköterskor
• Fler undersköterskor
• Att hälso- och sjukvårdslagen får ökat fokus
• Bättre kommunikation mellan kommuner, regioner och andra sjukvårdsaktörer
• Säkrare arbetsförhållanden

Behövs fler med legitimation

Iréne Nilsson Carlsson, folkhälsoråd på Socialstyrelsen, delar sjuksköterskornas uppfattning om att de som bor på säbo idag har större medicinska behov än tidigare. Samtidigt har den medicinska och tekniska utvecklingen medfört större möjligheter att ge äldre kvalificerad vård direkt på boendet — om det bara finns rätt kompetens på plats.

— Vi ser att man behöver höja den medicinska kompetensen inom den kommunala äldreomsorgen. Jag skulle säga att det behovs fler sjuksköterskor, som kan stötta omvårdnadspersonalen, fler utbildade undersköterskor samt en möjlighet för kommunerna att anställa läkare, eller att man kommer överens med regionerna om att läkare ska vara mer på plats, säger Iréne Nilsson Carlsson.

Hon ser ett behov av bättre samverkan mellan sjukvården och socialtjänsten, båda delar behövs. Men kanske att det är sjukvårdsdelen som behöver prioriteras upp framöver.

— Vi behöver integrera sjukvården och sjukvårdskompetensen ännu mer i det dagliga arbetet, utifrån ett personcentrerad förhållningssätt. Det är bra om den äldre i första hand kan få sina medicinska behov tillfredsställda direkt på boendet, och att man blir bättre på att tidigare se vad som behövs och direkt sätta in rätt åtgärder, säger Iréne Nilsson Carlsson.

Läs även: ”Jag beklagar den hårda tonen i debatten”

En otillräcklig satsning

Pär Schön tycker det är bra att regeringen nu satsar flera miljarder kronor på att höja kompetensen och kvalitén inom äldrevården. Men han betonar samtidigt att det handlar om småpengar sett till helheten och i ett längre perspektiv.

— Utifrån vad det skulle kosta att leva upp till de höga ambitioner vi har för äldreomsorgen, eller för all del dagens betydligt lägre nivå, är det en blygsam summa, även om det presenteras som en historisk satsning på äldreomsorgen.

Han menar att det behövs strukturella förändringar, likt dem sjuksköterskorna i enkäten och Iréne Nilsson Carlsson är inne på. Det kan handla om utökade skatteväxlingar från regioner till kommuner, eftersom kommunerna tar över allt mer ansvar för de äldre. Han skulle även vilja se en diskussion om vilken funktion framtidens äldreboenden ska fylla. Som utvecklingen ser ut nu kommer det i framtiden bara finnas plats för äldre med demenssjukdom eller som är svårt somatiskt sjuka. Hur ska de olika behoven tillgodoses under ett och samma tak?

— Vi kanske behöver en Ädelreform 2.0 där de allra mest sköra omhändertas av den regionala sjukvården i livets slutskede, kanske på någon form av hospice, i stället för att de ska behöva flytta till ett boende. Jag hoppas att vi får se mer diskussioner av det slaget nu när pandemin lyft upp äldrevården på agendan.

Mer om ämnet

• ”Vi har gjort allt som står i vår makt”
• Många äldre dog efter att ha delat hygienutrymmen
• ”Jag beklagar den hårda tonen i debatten”