I studien som gjorts av distriktsläkaren Paul Kalliokoski framkom det att i en tredjedel av fallen var nivåerna av D-vitamin så låga att det var omätbart.

Bland barn med somalisk bakgrund är autism tre till fyra gånger vanligare än bland andra barn. Enligt Socialstyrelsen är D-vitaminbrist en riskfaktor som, i samverkan med andra riskfaktorer, kan leda till att det blivande barnet utvecklar autism.

Anpassa riktlinjerna

Inom mödravården finns allmänna rekommendationer om att ge receptfria D-vitamintabletter till täckta och mörkhyade kvinnor . Dagsbehovet är minst 10 mikrogram per dag, men dessa kvinnor behöver troligtvis högre doser.

– Generellt är mödravården uppbyggd efter en homogen grupp svenska kvinnor. Så ser det inte ut i dag, och det är viktigt att vi inte glömmer dem som har andra behov. Det är dags att ta D-vitaminbristen på allvar, säger Monica Löfvander, docent vid centrum för klinisk forskning i Västerås enligt en TT-artikel.

Erfarenhet behövs

Catharina Zätterström på Barnmorskeförbundet hänvisar till Vårdgivarguidens rekommendationer kring kosttillskott för gravida. Det är riktlinjerna för Stockholms läns landsting och liknande riktlinjer finns på andra platser i landet.

– Att bara utgå från ett D-vitaminprov räcker ofta inte då det kan vara svårtolkat. Därför vore det bra om detta kunde skötas via vårdcentralen, då gynekologerna på mödravårdscentralen många gånger inte har samma rutin på att tolka dessa provsvar, säger Catharina Zätterström.

Tydliga symtom

Monica Löfvander förespråkar inte någon allmän screening av D-vitamin bland gravida, utan menar att kan det räcka med att lita på sin kliniska blick.

– Alla som kommer i kontakt med dessa kvinnor i sin profession kan lätt upptäcka vanliga bristsymtom, som ett svagt handgrepp eller att de inte kan sitta på huk, säger hon.

I en uppföljande, ännu icke publicerad studie tittar forskarna på doser och följsamhet till D-vitamintillskott i denna grupp och om eventuella positiva effekter på kvinnornas funktion och styrka.