Nålstick som inte gör barnen rädda för livet
Hur påverkas barn av nålstick och vilket stöd behöver de? Det vet sjuksköterskan Katarina Karlsson som intervjuat små barn och skrivit en avhandling om ämnet.
I sjuksköterskan Katarina Karlssons avhandling har barn mellan 3-7 år intervjuats för att ta reda på vad de behöver för stöd i samband med nålstick i vården.
För många barn är nålstick i vården en obehaglig upplevelse och förknippat med mycket rädsla. I värsta fall kan rädslan följa med resten av livet. Det vet barn- och distriktssjuksköterskan Katarina Karlsson som forskar om barn och smärta vid högskolan i Borås och Jönköping.
Film,lek och prat
I sin avhandling har hon undersökt hur barn påverkas av nålstick och vilket stöd de behöver. Genom att först videofilma barn, föräldrar och sjuksköterskor i samband med att barnen blir stuckna och sedan intervjua de inblandade har hon gett en röst även åt barnen.
Katarina Karlsson berättar att tidigare forskning inom området baseras främst på hur föräldrar och vårdpersonal upplevt barnens känslor och reaktioner.
Det var inte helt enkelt att intervjua små barn. Många gånger har hon fått leka länge innan barnen kommit i gång och berätta. Till sin hjälp har hon haft en ”hemlig väska” som hon frågat om barnen velat titta i. I väskan samsas Pippi Långstrump och herr Nilsson med nålar, sprutor och plåster. Genom att låta barnen leka med materialet har de återgett stickupplevelsen utifrån sitt eget perspektiv.
Behöver vara delaktiga
– Barnen har reagerat mycket olika. En del har varit väldigt varsamma, andra mer hårdhänta och uppmanat dockan att ligga still och vara modig, berättar hon.
Totalt har Katarina Karlsson intervjuat 21 barn med föräldrar och sjuksköterskor. Resultatet visar att barnen har ett stort behov av vara delaktiga i proceduren. Då får de möjlighet att upprätthålla viss kontroll i en situation där vuxna har övertag.
Viktigt att det får ta tid
För barn som är förberedda på vad som ska hända, som får tid att leka och har föräldrar med som är trygga, blir nålsticket minst upprörande.
Finns det tid för lek i vården?
– Ja, absolut. Att stressa igenom ett nålstick på ett barn är ingen tidsvinst, det är bara att lura oss själva. Det leder bara till att barnen blir rädda och att det tar betydligt längre tid nästa gång, säger Katarina Karlsson.
Hon tror att mycket av den här kunskapen redan finns hos vårdpersonalen, men det gäller att bli bättre på att plocka fram den. Att lyssna på barnen är ett sätt.
Katarina Karlsson disputerade förra veckan med sin avhandling om yngre barns, föräldrars och sjuksköterskors levda erfarenheter av nålprocedurer i vården. Hon är barn- och distriktsköterska och arbetar som lärare vid sjuksköterskeprogrammet och specialistutbildningen för barn och ungdom vid högskolan i Borås och Jönköping.