Av Vårdförbundets yrkesgrupper har ingen åtalats för vållande till annans död eller kroppsskada, för tjänstefel, för brott mot tystnadsplikten eller något annat allvarligare. Däremot finns det flera som dömts för dataintrång.

De tolv särskilda vårdåklagarna runt om i landet har som uppdrag att utredda brott som hör samman med yrkesutövningen inom hälso- och sjukvården. Anmälningarna kommer från allmänheten, inte sällan från patienter som anser att allvarliga fel har begåtts vid ingrepp och behandlingar. Men även Ivo och arbetsgivare kan anmäla misstänkta brott.

Långdragen förlossning

Vårdfokus har tittat närmare på hur många anmälningar som gjorts och hur många som lett till åtal. Under de tre åren med vårdåklagare har de till exempel utrett:

  • 54 brottsmisstankar om tjänstefel – 1 har gått till åtal
  • 23 brottsmisstankar om brott mot tystnadsplikten – 2 har gått till åtal
  • 15 brottsmisstankar om vållande till kroppsskada eller sjukdom – 2 har gått till åtal
  • 12 brottsmisstankar om vållande till annans död – 1 har gått till åtal

Ett enda fall av vållande till annans död har alltså tagits upp i domstol. Det var läkaren i Eksjö som åtalades efter en långdragen förlossning där barnet dog och mamman fick allvarliga skador. Trots att rätten var kritisk mot läkarens agerande under förlossningen blev det en friande dom både när det gällde vållande till annans död och vållande till kroppsskada.

Brott mot tystnadsplikten

Endast två av de utredda fallen av brott mot tystnadsplikt har lett till åtal. I det ena fallet handlade det om en läkarsekreterare som förde vidare uppgifter om sitt ex nya sambo. I det andra fallet var det en läkare som röjt uppgifter om en patient till länsstyrelsen eftersom hon trodde att patientens katt for illa.

När det gäller tjänstefel har en psykiater dömts till dagsböter efter att ha låtit bli att göra en anmälan till socialtjänsten.

Att inte fler anmälningar har lett till åtal är inte så konstigt, anser chefsåklagare Gunnar Brodin i Örebro, som har det samlade ansvaret för vårdåklagarnas arbete. Att begå misstag i vården är i sig inget brott.

– Misstag i vården ska prövas av andra instanser som Ivo. För att vi ska pröva saken i domstol krävs det ett uppsåt, en straffbar handling, säger Gunnar Brodin.

Läste journaler olovligen

Bland de ärenden som utretts av landets vårdåklagare dominerar dataintrången. Över 1 000 brottsmisstankar har utretts och lett till åtal.

Ett åtal kan innehålla flera hundra brottsmisstankar om personen gjort sig skyldig till många dataintrång. Vårdfokus berättade nyligen om en sjuksköterska som dömts för att olovligen ha läst 375 journaler. Påföljden blev villkorlig dom och skadestånd på 5 000 kronor till varje brottsoffer, totalt 1,9 miljoner kronor.

Men Gunnar Brodin anser inte att dataintrång inom vården behöver utredas av speciella vårdåklagare.

– De flesta är ganska odramatiska och handlar om vårdpersonal som frestats att utnyttja den tillgång de har till information för att kolla upp till exempel en släkting eller bekant.

Behövs vårdåklagare?

Gunnar Brodin har därför bett Riksåklagaren att lyfta bort den delen från vårdåklagarna.

– Vår specialistkompetens behövs inte där. Vi ska ägna oss åt de fall som handlar om brott som är kopplade till de lagar som styr hälso- och sjukvården.

Det har ju visat sig vara ganska få fall under de här tre åren. Behövs det verkligen speciella vårdåklagare?

– Ja, det gör det. Framför allt vid de mest kniviga målen, som till exempel förlossningen i Eksjö. Tack och lov är de ärendena få.