Om barn med hög genetisk risk för typ 1-diabetes får probiotika under de första 27 dagarna i livet halveras risken för att de ska utveckla autoantikroppar i blodet.

Autoantikroppar är ett tecken på att kroppens immunförsvar börjat angripa de egna insulinproducerande cellerna vilket leder till diabetes.

Probiotika påverkar tarmfloran

Det här har forskarna i den internationella Teddy-studien kunnat visa genom att samla in uppgifter om mat, kosttillskott, inklusive probiotika, och läkemedel hos 7 473 barn.

Hypotesen var att även om barnet har en genetisk risk för diabetes krävs det en påverkan från omgivningen för att insjukna. En sådan skulle kunna vara ogynnsam sammansättning av bakterierna i mag-tarmkanalen. Teoretiskt sett skulle probiotika kunna ge en bättre sammansättning av tarmfloran.

Kraftfull skyddseffekt

För barn där probiotika ingått i kosten lite senare i livet sågs ingen skyddande effekt. Men för nyfödda barn, som fått probiotika under första levnadsmånaden, hade det en skyddande effekt bland de barn som hade den högsta genetiska risken för typ 1-diabetes.

– Där var skyddseffekten kraftfull. I den gruppen, som omfattade 542 barn, minskade risken med 60 procent för att utveckla autoantikroppar, säger Åke Lernmark, professor på Lunds universitets diabetescenter och medförfattare till studien.

Att probiotika senare i livet inte gör någon skillnad tror forskarna beror på att det är så mycket som påverkar tarmflorans sammansättning då.

Behövs fler studier

Den här studien bygger enbart på inrapporterade uppgifter från föräldrarna till barnen i Teddy-studien och därför menar forskarna att det är för tidigt att gå ut med rekommendationer om probiotika till nyfödda.

– För att kunna göra det måste vi i kliniska studier jämföra barn som får eller inte får probiotika under kontrollerade former. Men det är ett spår värt att följa upp, säger Åke Lernmark.