Deras jobb är att rädda liv. Ändå  finns det stationer där det mesta i ambulanserna sköts med hjälp av penna och papper, trots att så mycket i dag kan göras med bärbara datorer, smarta telefoner och läsplattor. 

Det visar den första nationella kartläggningen av ambulanssjuksköterskors möjligheter att utnyttja patientsäkra digitala e-hälsosystem i jobbet.

Så vill sjuksköterskorna ha det

God e-hälsa är enligt ambulanssjuksköterskorna själva att de har:

  • Tillgång till aktuella och uppdaterade kartstöd.
  • Digitala beslutsstöd.
  • Tillgång till internet.
  • Tillräcklig täckning för att kommunicera med omvärlden.
  • Sammanhållen journalföring.
  • Möjlighet till återkoppling av de vårdande insatser som har gjorts i ambulanssjukvården.

I Kronoberg fungerar allt detta, vilket gör att de hamnar högst upp på den rankinglista som E-hälsomyndigheten presenterar i sin rapport. Region Örebro och Stockholms läns landsting hamnar sist. Medan Kronoberg har samlat på sig 341 av 420 möjliga e-hälsopoäng får Örebro och Stockholm nöja sig med 80 respektive 57 poäng.

Dock ska tilläggas att just Stockholms läns landsting efter att enkäten gjordes har börjat installera ett nytt it-system i sina ambulanser som ska göra det möjligt att skriva journal direkt i ambulansen och i realtid förbereda vårdgivaren på att ambulansen är på väg in.

Några resultat från kartläggningen:

  • Nästan hälften av ambulanssjuksköterskorna kan utifrån den information de får från larmcentralen inte bedöma om hämtplatsen är säker.
  • Sju av tio har svarat att informationen från larmcentralen inte är tillräcklig för att de ska kunna förbereda sig under framkörningen till hämtplatsen.
  • Sju av tio måste använda sina egna smartphones för att arbetet ska fungera. De använder telefonerna för att googla på Fass, de har röda nummer inlagda till olika vårdinrättningar, men avvänder framför allt sina telefoner för att få ett tillfredsställande kartstöd, GPS.
  • Endast en tredjedel har tillgång till internet i ambulansen via vårdgivarens utrustning.
  • När personalen väl är framme hos patienten och bedömer att ambulanstransport inte är nödvändig uppger endast två procent att de kan boka tider via internet på vårdcentraler, närakuter eller liknande.
  • En av fem anger att de sammantaget kan bedriva patientsäker vård utifrån tillgänglig patientinformation på hämtplatsen.
  • Endast 0,6 procent av de svarande uppger att de kan sända video eller bilder till larmcentralen vid ankomsten till hämt- eller skadeplatsen.
  • Knappt en fjärdedel har tillgång till teknik som gör det möjligt att koppla in en tolk på distans.
  • 7,6 procent sköter fortfarande all dokumentation med hjälp av penna och papper.
  • Mer än en tredjedel av ambulanssjuksköterskorna dubbeldokumenterar.
  • Drygt 85 procent saknar sammanhållen journalföring.
  • Sex av tio dokumenterar sin ambulansjournal efter att de har lämnat över patienten.
  • Fortfarande använder nära 16 procent av ambulanspersonalen fax för att föra över information.

Stora skillnader mellan regionerna

Skillnaderna är stora mellan olika landsting/regioner, vilket förklaras med att ambulanssjukvården ofta inte är sammanlänkad med resten av sjukvården och att huvudmännen tolkar lagar och föreskrifter på olika sätt.

I de fem landsting som hamnar i topp på rankinglistan driver regionerna eller landstingen ambulanssjukvården i egen regi. Men skillnaderna i e-hälsa mellan olika privata entreprenörer är stora, så det går inte att säga att de landstingsdrivna alltid är bättre.

Intill denna artikel finns en länk där du kan ladda ner hela rapporten.