Idag hade riksdagens socialutskott kallat in till en öppen utfrågning om kompetensförsörjningen i vården, det vill säga hur bristen på sjukvårdspersonal ska lösas.

Företrädare från landsting och kommuner, sjukhus och vårdcentraler, myndigheter och fackförbund presenterade sin syn på problemen och förslag på lösningar. På plats fanns också hälso- och sjukvårdsministern Gabriel Wikström som lyfte fram satsningar regeringen gjort, som professionsmiljarden och ökad dialog med arbetsmarknadens parter och patientföreningar.

Toppen av sin kompetens

Vårdförbundet kom med svidande kritik mot hur landsting försöker lösa bemanningkrisen genom att omfördela arbetsuppgifter mellan olika yrkesgrupper. Målet är att vården ska kunna fungera med färre sjuksköterskor. Undersköterskor, sekreterare och servicepersonal ska avlasta dem och ta större ansvar. Politiker och sjukhusledningar lanserar den nya bemanningsmixen med att alla ska få chansen att arbeta "på toppen av sin kompetens".

– Jag är starkt kritisk mot att man prövar sig fram helt utan evidens. Att ta bort sjuksköterskors kompetens och ersätta med lägre kompetens är som att spela rysk roulette. Fast inte med det egna livet, utan med patienternas, säger Johan Larson, Vårdförbundets vice ordförande.

Sjuksköterskor ser

Han berättar om en patient vars ena ansiktshalva hängde ner på morgonen. Personalen förklarade för anhöriga att modern måste ha legat tungt mot den kinden.

– Men modern hade fått en stroke, och det hade en sjuksköterska kunnat se, men det krävs utbildning. Vi vet från forskning att fler sjuksköterskor på avdelningen minskar risken för dödsfall. Att då minska andelen sjuksköterskor är inte särskilt smart sett ur patienternas synvinkel.

Johan Larson syftar på den stora europeiska studie som visade att risken att dö efter ett kirurgiskt ingrepp var 30 procent lägre om andelen sjuksköterskor i vårdteamet var högre.

"Kräver jämställda löner"

Han presenterade Vårdförbundets lösning för att hålla kvar sjuksköterskorna.

– Nu kräver vi jämställda löner. Undervärderingen av yrken med hög utbildning och många kvinnor måste få ett slut. Det behövs också en hälsosam arbetsmiljö, med möjlighet till vila och återhämtning mellan arbetspassen.

Han fick medhåll av intensivvårdssjuksköterskan och forskaren Oili Dahl, som även lyfte statistik om att vårdskador ökar när kompetens i specifik omvårdnad är låg. Hon är styrelseledamot i Svensk sjuksköterskeförening och utbildningschef för omvårdnad inom perioperativ medicin och intensivvård på Karolinska universitetssjukhuset.

Förespråkar magnetmodellen

Svensk sjuksköterskeförening förespråkar den amerikanska magnetmodellen som en lösning. Magnetsjukhuset karaktäriseras enligt föreningen av att sjuksköterskornas kompetens tas tillvara, att personaltätheten är relevant och att teamarbetet fungerar. Forskning därifrån tyder på att behandlingsresultaten är bättre och patienterna mer nöjda än på andra sjukhus.

– Sjuksköterskor och omvårdnadskompetens finns i ledningen på alla nivåer. Det är nyckeln. I Sverige saknas idag omvårdnadskompetens på alltför många nivåer och det kan delvis förklara svårigheterna med att behålla och rekrytera sjuksköterskor, säger hon.

Under utfrågningen återkom problemet med bristen på specialistsjuksköterskor. Gabriel Wikström pekade på de öronmärkta pengarna till specialistutbildingar i professionsmiljarden. Vårdförbundet vill se att lanstingen satsar på att fler får betald utbildning. Andra pekade på att landsting och högskolor behöver blir bättre på att samordna behov och utbildningsplatser.

Med i utfrågningen fanns också chefer från väl fungerande vårdverksamheter för att inspirera och dela med sig av sina framgångsfaktorer.

Inspirerande chefer

En är Arne Sjöberg som har 150 medarbetare på den geriatriska kliniken vid Kalmar länssjukhus. Han försöker leda utifrån värdegrunden: Se mig, hör mig och berör mig.

– På det viset har vi alla samma behov, både patienter och medarbetare. Medarbetarna hos oss är trygga, känner tillit och det leder till att de lyssnar på patienterna och vi får mycket lovord, säger han.

Länssjukhuset behöver 43 fler sjuksköterskor inför sommaren, medan hans klinik inte saknar någon.

– Vi kan låna ut några till akuten, som har större behov, konstaterade han lite nöjt.

Även företrädare för privata vårdgivare berättade hur de lyckas behålla och rekrytera personal. Problemen att rekrytera sjuksköterskor är enligt Vårdföretagarna lägre i privat regi än i offentlig sektor, men har börjat öka. Sjukfrånvaron är också lägre inom privat sjukvård.