”Vi som möter de utsatta har ett ansvar att vittna om att det sexuella våldet mot flickor ökar”.

Det skriver läkarna Pia Jakobsson Kruse och Anna Möller samt psykolog Maria Grundel vid Södersjukhuset i en debattartikel i Dagens Nyheter i dag. De larmar om att allt fler flickor och kvinnor söker sig till specialistmottagningen efter att ha blivit utsatta för sexuellt våld.

Under första halvåret i år var det dubbelt så många under 18 år som sökte mottagningen, jämfört med första halvåret 2016. Totalt ökande antalet sökande med tolv procent. Det följer mönstret för statistiken i hela landet.

"Förövarna är i de flesta fall deras pojkvänner, kompisar och nya bekantskaper på exempelvis en fest. Relationen till förövaren försvårar flickornas beslut att anmäla", skriver de.

Klarar inte att göra motstånd

En majoritet av de utsatta drabbas av så kallad ”frozen fright”, en frysreaktion som gör att de blir paralyserade under övergreppet. Det bidrar till att de fysiska skadorna ofta blir få. I en tidigare artikel i Vårdfokus beskriver sjuksköterskan Torun Carrfors, som arbetar på mottagningen, hur hon bemöter patienterna.

– Många beskriver en kontrollförlust över att inte ha gjort motstånd. Mitt jobb är att stötta patienterna i att återfå kontroll och ge förklaringar till vanliga rektioner vid övergrepp, säger hon i artikeln.

Spetskompetens

Torun Carrfors och hennes kollega har gått en skräddarsydd utbildning i forensisk omvårdnad vid sexuella övergrepp vid Karolinska institutet. Med sin spetskompetens är de en viktig resurs för hela sjukhuset och de svarar även på frågor om sexuella övergrepp från andra sjukhus.

Läs mer: Här krävs varsamhet

Författarna till debattartikeln i DN hoppas att diskussionen efter #metoo ska bidra till stora samhällsförändringar. Nu vill de se en rad åtgärder i arbetet mot sexuellt våld:

  • Mer förebyggande arbete - bland annat genom bättre sexualundervisning i skolan, attitydförändringar kring samtycke och samtal kring porrsurfande.
  • Ökad kunskap i vården och förbättrad specialiserad vård. Personalen behöver ställa rätt frågor så fler får hjälp, fler specialistenheter för våldtagna behövs och ökad tillgänglighet till vård i hela landet.
  • Säkerhet på nätet. Många unga får kontakt med sina förövare på nätet och de behöver rustats för att hantera det.
  • Rättssäkerhet. Öka kunskapen hos utredare och ny samtyckeslagstiftning behövs.