Inom svensk sjukvård finns i dagsläget en uppsjö av journalsystem som på många sätt är utdaterade. Därför håller flera landsting på att ställa om till mer avancerade system, så kallade vårdinformationsstöd som har långt större möjligheter än traditionell patientdokumentation. Det kan handla om remisshantering, vårdplanering, bildverktyg och att koppla in tjänster som ger patienterna snabb och uppdaterad information.

Flera landsting i stor upphandling

En av de största upphandlingarna som just nu pågår sker inom ramen för SUSSA-samverkan som består av regionerna och landstingen i Örebro län, Västerbotten, Sörmland, Blekinge och Västernorrland. Ytterligare fyra landsting - Norrbotten, Halland, Dalarna och Gävleborg - har möjlighet att hänga på i framtiden. Under ett seminarium i Almedalen diskuterade deltagarna varför det nya systemet behövs, men också vad det innebär för utmaningar.

– Dagens inaktuella och ickefungerande system skapar en frustration och stress som stjäl viktig patienttid från vårdpersonalen. Dessutom ser vi nu att patienterna ställer allt större krav på information från vården, det ska gärna ske digitalt, snabbt och vara skräddarsytt. Då måste vi säkerställa att de system vi har fungerar ur det perspektivet, säger Andreas Svahn (S), regionstyrelsens ordförande i Region Örebro län.

Står vid ett vägskäl

Panelen var överens om att vården behöver förändras radikalt och i grunden för att satsningen ska lyckas. Patrik Sundström, programansvarig för e-hälsa på arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och landsting, SKL, påpekade att sjukvården är en av få branscher som har datoriserats utan att arbetssätten förändrats.

Han fick medhåll från Mats Eriksson (M), regionstyrelsens ordförande i Region Halland, som menar att sjukvården står inför ett avgörande vägskäl.

– Nu är det läge att prioritera ner dyra fastighetsinvesteringar och våga satsa fullt ut på en ny digital infrastruktur. Jag tror att vi om tio år kommer se tillbaka på 2017 och säga att det var då vi omdanade mycket av svensk sjukvård.

Finns kompetensen på plats?

Både upphandlingen och införandet av det nya systemet kommer kosta stora summor pengar. Men för att det ska bli lyckosamt behöver professionerna göras delaktiga. Frågan är om vården är rustad för det. David Liljequist, ombudsman på Vårdförbundet med ansvar för e-hälsa, höjde ett varningens finger.

– Resurser i all ära, pengar går väl att frigöra, men varifrån ska vi få alla människor som ska göra det här? Vi utbildar fortfarande personal till 1900-talets vård, och vi har inga hälsoinformatiker som kan fungera som brygga mellan vården och tekniken. Där har varken utbildningsväsendet eller landstingen tagit något övergripande ansvar så att vi får de här nödvändiga kompetenserna.

Agneta Granström (MP), regionråd i Region Norrbotten, anser att universitet och högskolor har en stor uppgift när det gäller att ge blivande vårdpersonal nödvändig digital kompetens.

– Det ska inte vara så att man behöver läras upp när man kommer ut i verksamheten. Nej, jag tror att man behöver ha den här kompetensen med sig från början.

Återupprätta ett förtroende

Anders Sylvan, landstingsdirektör i Västerbotten, påpekade samtidigt att de styrande inom vården behöver återupprätta ett förtroende från personalens sida. De behöver visa att de har en förmåga att förändra saker till det bättre, och skapa en känsla av delaktighet.

– Vi måste visa att vi har kraft, tempo och verkligen kan engagera vår egen personal. Det är avgörande att de tror på det här och vill vara med i omställningsarbetet.

Anna Lefevre Skjöldebrand, VD på Swedish Medtech, hakade på och underströk att morgondagens problem inte kan hanteras med gårdagens lösningar. Vårdgivarna behöver tänka på ett helt annat sätt och våga vara tydliga gentemot personalen.

– Ni kan inte gå ut och prata om att det behövs fler sjuksköterskor och läkare. Ni måste se till att de jobbar på ett mer effektivt sätt, jobbar med rätt saker och har rätt förutsättningar. Samtidigt behöver patienterna ses mer som en resurs som kan hjälpa till att utveckla vården.