Vårdfokus granskning visar hur övertiden skiljer sig geografiskt och mellan yrkesgrupper. Av den totala övertiden förra året – 3 132 659 timmar – stod sjuksköterskor för den absolut största delen: 2 741 964 timmar.

  • Det motsvarar arbetstiden hos 1 523 helårsanställda sjuksköterskor
  • Kostnaden för övertiden är cirka 913,6 miljoner kronor. Vilket hade räckt till 1 777 tjänster
  • Om vi lägger samman övertiden med förra årets nota för hyrsjuksköterskor så blir kostnaden 1,91 miljarder kronor. Det hade räckt till 3 723 sjuksköterskor med en genomsnittlig landstingslön. Det är ett mått på de hål i vården som behöver fyllas.

 

Övertid siffra.jpg
... så många nya sjuksköterskor skulle pengarna räcka till som läggs både på övertid och hyrsjuksköterskor. Illustration: Felicia Fortes

Här kan du se hur det ser ut för just din yrkesgrupp i ditt landsting/din region.

Klicka här för att se en högupplöst karta över andelen övertid i landet

Ökning på flera håll

Mest övertid totalt sett står Västra Götalandsregionen för. Under 2016 blev det 598 443 timmar, vilket motsvarar arbetstiden hos 330 helårsanställda. Det är en ökning jämfört med året innan, men en liten minskning jämfört med 2014. Så här ser det ut i de flesta landsting, siffrorna rör sig uppåt och nedåt, men i de flesta fall kan vi se en ökning över tid.

Att Västra Götalandsregionen har mest övertid är inte så konstigt. Det är en stor arbetsgivare som till skillnad från exempelvis Stockholm har behållit mycket vård i egen regi. Det finns en stor personalgrupp som gemensamt bidrar till övertidsberget.

Näst lägst andel övertid

När vi i stället tittar på hur stor andel av den totala arbetstiden som utgörs av övertid så är Västra Götaland näst bäst i landet, endast slagna av region Östergötland. Ändå finns det tydliga problem i Västsverige.

– Vi upplever att fler arbetar mer övertid i dag och att beordringar ökar. Det är troligtvis så att arbetsgivaren lägger ut övertid på fler personer än tidigare. Samtidigt så ansöker fler om partiell tjänstledighet för enskilda angelägenheter då de inte orkar upprätthålla en heltid, säger Ola Sjöholm, förbundsombudsman i Västra Götaland.

Känner sig jagade på fritiden

Liknande berättelser får vi från andra företroendevalda. Madeleine Grenå, ordförande för Vårdförbundet Uppsala, ser en ökning av antalet medlemmar som ständigt känner sig jagade på fritiden. Jobbet ringer och undrar om de kan byta pass, arbeta övertid, ta dubbla pass, och om inte det biter så kanske de blir beordrade.

– Vi har många medlemmar som frågar om man verkligen måste svara på chefens sms och telefonsamtal. Stressen över att ständigt vara påpassad och inte få vara ledig på riktigt gör att många väljer andra arbetsplatser, säger hon.

Värst uppe i norr

När Vårdfokus tittar närmare på hur stor andel av den totala arbetstiden som består av övertid så hamnar många landsting från den norra landsändan högt upp på listan.

Värst är läget i Västernorrland där andelen övertid uppgår till 3,95 procent. Det kan låta lite, men övertiden är då utspädd på alla anställda inom de fyra yrkesgrupperna, som ett sätt att få fram jämförbara mått. I verkligheten jobbar vissa ingen övertid alls, medan andra har hundratals timmar.

Under 2015 begärde landstinget i Västernorrland att få lägga ut extra övertid på sammanlagt 59 personer. Förra året steg den siffran till 66.

– Att ökningen inte varit ännu större beror på att arbetsgivaren stängt ett antal vårdplatser på grund av sjuksköterskebristen och att de i större utsträckning tar in stafettsjuksköterskor. Utan det hade övertiden skenat iväg ordentligt, säger Conny Carlsson, förbundsombudsman i Västernorrland.

Tecknar avtal vid högt uttag

I vanliga fall får allmän övertid tas ut med högst 200 timmar under ett år. Efter det kan arbetsgivaren kräva ytterligare 150 timmar om det finns särskilda skäl och situationen inte kan lösas på annat rimligt sätt. Facket behöver inte tillfrågas om detta i förväg, men kan i efterhand ifrågasätta om särskilda skäl funnits.

Men i Västernorrland har parterna nått en ganska ovanlig överenskommelse som innebär att det vid varje avsteg från 200-timmarsregeln ska tecknas lokala kollektivavtal.

– Vi brukar kontakta medlemmarna och fråga om de vill och kan jobba mer än 200 timmar. Säger de nej så skriver vi inte under något avtal. Men det sker i stort sett aldrig, personalen ställer upp helt enkelt för att vården ska snurra på. Men det håller inte om man ska orka hela vägen till pension. Arbetsgivaren måste ta ett ansvar, redan nu är sjuktalen höga, säger Conny Carlsson.

Mest övertid inom röntgen

Bland Vårdförbundets medlemsgrupper i Västernorrland var det röntgensjuksköterskorna som hade högst andel övertid i förhållande till den totala arbetstiden: 6,1 procent under 2016.

– Det hänger samman med att man har jour eller beredskap på röntgen som genererar övertid, samt att det varit stor brist på röntgensjuksköterskor som man delvis kunnat lösa med hjälp av stafetter, säger Conny Carlsson

Allra mest andel övertid i hela landet har röntgensjuksköterskorna i Kronoberg: 7,04 procent under 2016. Orsaken är att regionen köpte in ett nytt it-system på röntgen som krånglade under flera månader, vilket ledde till en ökad arbetsbelastning.

Här kan du se hur det ser ut för just din yrkesgrupp i ditt landsting/din region.