I nätverket ingår experter från 37 länder i Europa. Tillsammans med Eucast laboratoriet i Växjö och Karolinska universitetssjukhuset i Solna ska de utveckla och harmonisera övervakningen av antibiotikaresistenta bakterier. Det görs med hjälp av sekvensering där bakteriens hela arvsmassa kartläggs.

– Med hjälp av sekvensering kan vi se hur olika bakterier är släkt med varandra, men även vilken mekanism som ligger bakom antibiotikaresistensen. Den kunskapen är viktig för att förstå hur vi ska kunna förhindra ytterligare spridning i framtiden, säger Sara Byfors, chef för enheten för laborativ bakterieövervakning på Folkhälsomyndigheten, i ett pressmeddelande.

Uppdraget kommer från den europeiska smittskyddsmyndigheten, ECDC. I uppdraget ingår också att göra en studie av hur vanligt det är med särskilt allvarlig antibiotikaresistens. Det handlar om resistens mot karbapenemer och kolistin, två antibiotika som ofta är det sista behandlingsalternativet vid svåra infektioner. Att det sprids resistens även mot dessa anses som särskilt allvarligt.

Bakterier från flera sjukhus i varje land kommer att samlas in och analyseras med standardiserade metoder.

– Om alla länder använder samma metoder blir resultaten direkt jämförbara vilket gör det lättare att snabbt se förändringar i förekomst och spridning av antibiotikaresistens, säger Sara Byfors, enhetschef på Folkhälsomyndigheten.