Kirurgsjuksköterskan som inte släpper patienten
På kärlkirurgen är det snabbt hem som gäller för patienter efter operation. Men Sara Haile oroade sig för vad som hände då, för patienterna var ofta lika kärlsjuka som de som haft hjärtinfarkt.
Nu är Sara Haile en av fyra nominerade till Vårdförbundspriset för sitt arbete med att starta en sjuksköterskeledd mottagning för patienter med ”fönstertittarsjuka”, Claudicatio Intermittens.
De drabbade kan inte gå mer än 100 meter utan att få smärtor i benen. Det svenska namnet kommer ifrån att det kan vara skönt att stå och titta i ett skyltfönster en stund vid en stadspromenad.
Förträngda blodkärl
Sjukdomen beror på att kärlen i benen blivit förträngda av ateroskleros, samma bakomliggande orsak som orsakar hjärtinfarkt och stroke.
Sara Haile arbetar på den kärlkirurgiska enheten på Södersjukhuset i Stockholm. Där åtgärdas förträngningar i artärerna kirurgiskt. Tidigare var den enda uppföljning ett läkarbesök för att kontrollera resultatet av operationen.
– De fick otillräcklig uppföljning och rådgivning om livsstilsförändringar och läkemedelsbehandling. Patienter som drabbas av hjärtinfarkt får helt annan uppföljning och rådgivning efteråt. Men sjukdomen är densamma och kan drabba hjärta eller hjärna nästa gång, säger Sara Haile.
Avdelning med högt tempo
På en kirurgisk vårdavdelning är tempot högt och det är svårt att avvara två sjuksköterskor till mottagningsarbete. Men med sitt engagemang fick hon med sig både avdelningschefen och kirurgerna på idén om en sjuksköterskeledd mottagning. Chefen beskriver henne som mycket drivande: ”det här var en förbättring hon bara skulle få till, och vi höll ju med henne”.
Avdelningen arbetade sedan en tid med att få in ett personcentrerat förhållningssätt i vården, genom patientnära rapporter, omvårdnadsronder och utskrivningsinformation. Sara Haile skapade ett upplägg för den sjuksköterskeledda mottagningen utifrån pelarna i personcentrerad vård; personens berättelse, utveckla ett partnerskap, definiering resurser och vilket stöd som behövs, samt en gemensamt skapad vårdplan, som dokumenteras och följs upp.
– Även efter kirurgi behövs livsstilsförändringar, som fortsatt rökstopp och mer aktivitet. I våra samtal följer vi upp det. Vi pratar om resurser, som till exempel en aktiv partner hemma, eller hinder som nedstämdhet, säger Sara Haile.
Tre återbesök
Patienterna kommer på tre återbesök året efter det kirurgiska ingreppet och blir uppringda vid två tillfällen.
– Vi pratar också en hel del om sjukdomen. Patienterna är ofta väldigt oroliga för att behöva amputera benet när de kommer hit. Men faktum är att det även är hög risk att på grund av sjukdomen få hjärtinfarkt. Lika hög risk som de som just haft en hjärtinfarkt.
Sjuksköterskorna på mottagningen försöker därför öka följsamheten både till läkemedelsbehandlingen och livsstilsförändringarna. Mottagningen startade i april 2016 och även kärlenheten på Karolinska universitetssjukhuset har fastnat för idén och ska nu testa en egen.
– Nu är det viktigt att vi följer upp och ser vilket resultat en personcentrerad sjuksköterskeledd mottagning kan ge.
Uppföljningen görs som en studie som också kommer att ingå i Sara Hailes doktorsavhandling. I studien ingår mjukare värden som patienterna rapporterar i enkäter, som hälsorelaterad livskvalitet, hälsokunskap och egenvård. Men också risk för framtida hjärtsjukdom och en rad prover och mått som långtidsblodsocker och bmi.
– Min drivkraft har varit att vi på avdelningen tidigare jämt pratade om de här patienterna, och att de behövde en bättre, mer personcentrerad vård. Jag ältade det faktiskt. Jag såg behovet och hade idéer. Sedan är det bara att få med alla, förr eller senare går det eftersom alla vill förbättra vården.
Jobbade i äldreomsorg
Sara Haile flyttade från Eritrea till Sverige 2000. Efter att ha provat på att arbeta inom äldreomsorgen bestämde hon sig för att bli sjuksköterska, sedan specialistsjuksköterska och även ta en master i medicinsk vårdvetenskap.
– Jag förstod direkt att jag valt rätt yrke. Det är så brett, man kan göra så mycket. Jag vill göra vården bättre och genom mina utbildningar har jag skaffat mig redskap för att driva på och utvärdera. Det gäller att se möjligheterna, vara förberedd på att svara på andras farhågor och arbeta tvärprofessionellt.
Vårdförbundspriset
- Ett av Sveriges största vårdpriser.
- 500 000 kronor delas ut till en eller flera pristagare att dela på.
- Finansieras av Vårdförbundet och Folksam.
- Delas ut på Vårdgalan den 20 oktober.
- Läs om övriga nominerade - se länkar.