Sex av tio kvinnor som är medlemmar i ett TCO-förbund, däribland Vårdförbundet, tycker det är svårt att kombinera heltidsjobb och familjeliv. Många väljer att gå ner i arbetstid.

Enligt TCO:s siffror jobbar nästan alla kvinnor heltid innan barnen kommer. Men efter första barnet går tre av tio kvinnor ner i arbetstid. Efter andra barnet jobbar fyra av tio kvinnor deltid.

Skapar jämställdhetsgap

Att kvinnor väljer den här lösningen i betydligt större utsträckning än män får stora konsekvenser för löneutveckling, karriärmöjligheter, kvinnornas ekonomiska frihet och framtida pension, berättar Eva Nordmark, ordförande för TCO, som under hösten vill sätta extra stort fokus på frågan om föräldravänliga arbetsplatser.

Under torsdagen hölls ett seminarium på temat med deltagare från TCO, Sveriges kommuner och landsting, SKL, TCO:s största medlemsförbund Unionen och en docent i genusvetenskap.

Familjens eget upplägg, att föräldrarna hjälps åt med hemmet och barnen, är en viktig del i att minska jämställdhetsgapet på arbetsmarknaden, kommenterade Agneta Jöhnk, chef för avdelningen för arbetsgivarpolitik på SKL. Men hon konstaterade också att arbetsgivare har ett stort ansvar för att få småbarnsföräldrars livspusslande att gå lättare.

Arbetsgivarens ansvar

En fråga som diskuterades var hur arbetsplatserna kan skapa bättre förutsättningar för fler kvinnor med barn att arbeta heltid. Här lyftes tre saker fram som extra viktiga:

  • Attitydförändring. Många arbetsgivare behöver prata mer med sina anställda om arbetsplatsens inställning till föräldrars livspusslande och vara öppet stöttande. Det kan innebära att en anställd får frågan vad just hon eller han skulle behöva för förutsättningar och stöd för att kunna arbeta heltid. Det kan också handla om att stötta män i att gå ner i arbetstid för att gapet mellan kvinnor och mäns hel- och deltidsarbetande ska minska. På så vis kan arbetsplatsen bidra till attitydförändringar som i sin tur skapar bättre förutsättningar för kvinnor att kombinera jobb och familj.
  • Flexibilitet. Enligt en undersökning som fackförbundet Unionen gjort bland sina medlemmar är det framför allt tre saker som underlättar för föräldrar att kombinera jobb och arbete: Att ha kontroll över sina arbetstider, att möten och annat gemensamt är på föräldravänliga tider (inte vid hämtning och lämning av barn), och att det finns en flexibilitet som gör det lättare att hämta och lämna på förskolan. För anställda med fasta scheman, som i vården, kan det här vara extra svårt att få till. Medan tjänstemän med mer fria arbetstider kan känna pressen att vara tillgängliga även utanför ordinarie arbetstid.
  • Arbetsmiljö. En rimlig arbetsbelastning är en viktig förutsättning för att kunna arbeta heltid. För många av Vårdförbundets medlemmar är arbetsmiljön så ansträngd i dag att en hel del väljer deltid för att orka, oavsett om de har barn eller inte. Enligt en enkätundersökning som gjordes bland intensivvård- och anestesisjuksköterskor 2015 jobbar 41 procent i den här gruppen deltid, hälften på grund av arbetsmiljön och hälften på grund av barn. Att få till en bättre arbetsmiljö i vården skulle inte bara gynna enskilda individer. Om fler orkade arbeta heltid skulle det också bidra positivt till kompetensförsörjningen – en av vårdens största utmaningar just nu.

– Här är det nödvändigt att det händer mer, säger Agneta Jöhnk från SKL.

I dag är 80 procent av alla anställda inom Sveriges kommuner och landsting kvinnor och mer än 40 procent jobbar deltid, enligt siffror från SKL.