Katarina Johansson, biträdande närvårdschef vid Sunderby sjukhus i Norrbotten, är en av initiativtagarna till tjänsterna som inrättades 2015. Nu finns 24 utvecklingssjuksköterskor fördelade på slutenvård, primärvård och ambulans. De har nästan nått målet två utvecklingssjuksköterskor på varje enhet.

– Det här är ett sätt att ta vara på erfarna och kunniga sjuksköterskors kompetens. Genom att de verkligen får tid avsatt till utvecklingsarbete leder deras projekt till att den patientnära vården utvecklas, säger Katarina Johansson.

Vårdnära utveckling

Utveckling är förstås inget nytt för regionen, men tidigare har den oftast drivits av projektledare, administratörer eller chefer, som inte befinner sig i den direkta vården. De nya tjänsterna innebär att sjuksköterskor – de flesta med specialistutbildning eller en master i omvårdnad – med minst tre års klinisk erfarenhet får ägna 50 procent av sin arbetstid åt utvecklingsarbete. De övriga 50 procenten arbetar de kliniskt.

Övergripande verksamhetsbeskrivningar har tagits fram, men sedan har det varit upp till respektive sjuksköterska och enhetschef att formulera vilken sorts utveckling som gynnar verksamheten. Det kan handla om att förbättra introduktionen av nya kolleger, om att skapa nya rutiner, eller om att utveckla vårdprocessen.

Svårt i början

Viktoria Kristoffersson, på infektionskliniken vid Sunderby sjukhus, är en av de 24 utvecklingssjuksköterskorna. Innan hon fick tjänsten hade hon arbetat 15 år på kliniken och ägnat mycket tid åt förbättringsarbete och handledning – utan att ha någon avsatt tid till det. Men under den första tiden som utvecklingssjuksköterska tyckte hon ändå det var svårt att hitta sin roll.

Viktoria Kristoffersson
Viktoria Kristoffersson

– Eftersom tjänsterna var helt nya var uppdraget otydligt. Från början fanns också en del invändningar från stressade kolleger som tyckte det var konstigt att jag lämnade patientarbetet. Då var vi två utvecklingssjuksköterskor på enheten och även enhetschefen var tveksam eftersom hon fick se en tjänst försvinna från det patientnära arbetet.

Gör skillnad

Nu är klimatet annorlunda. Utvecklingsarbetet märks. Förbättrade rutiner, mer strukturerad handledning och utveckling av det patientnära arbetet gör att ledningen inser nyttan med det utvecklingssjuksköterskorna uträttar.

– Nu känner jag mig trygg i min roll. Jag har stöd både från chefer och kolleger och man ser mig som en resurs. Att jag redan från början kände mig trygg i min profession och i verksamheten har bidragit till tryggheten, säger Viktoria Kristoffersson.

Hon tror att tjänsterna som utvecklingssjuksköterska i viss mån har hejdat tappet av erfarna och kunniga sjuksköterskor. Själv hade hon förmodligen sagt upp sig om inte den här chansen hade kommit. Inom Region Norrbotten har de en kompetensstege som används vid lönesättning och utvecklingssjuksköterskorna är placerade högst upp.

Men ett par saker är hon kritisk till.

– Sjuksköterskor som går sin specialistutbildning får betalt för halva studietiden och nya tjänster med förhandlingsbar lön. Vi har fått ett lönetillägg som tas bort när vi slutar uppdraget.

Stöttar utvecklingen

Katarina Johansson, som finns i ledningen för närsjukvården Luleå/Boden, har som en av sina arbetsuppgifter att stötta utvecklingssjuksköterskorna. Det har tagit något år, men även hon upplever att de har hittat sin roll nu. Under det sista halvåret har de tagit Vårdförbundets studiecirklar i personcentrerad vård till hjälp.

– Utvecklingssjuksköterskan har omvårdnaden och etiken som grund i utövningen av uppdraget. Genom att på det här är sättet lyfta värdet av omvårdnad ökar förutsättningarna att ge en god och säker vård, säger hon.