Fröet till Sara Heymans bok "Sjukt, syster!" såddes redan när hon berättade på nyhetsredaktionen där hon arbetade som journalist att hon tänkte studera till sjuksköterska.

Hon möttes av förvånade kolleger som undrade varför hon ville omskola sig till ett låglönejobb.

– Jag insåg att de menade att det innebar ett lågstatusjobb. Synen på yrket var att det var att kliva nedåt på statusstegen, säger hon.

Yrket skapades på 1800-talet

Hon började undersöka varför sjuksköterskeyrket var nedvärderat och parallellt växte intresset för sjuksköterskeyrkets utveckling fram.

– Sjuksköterskans historia är så spännande, och jag tycker att den förtjänar att berättas. Även värderingen av sjuksköterskor börjar då yrket skapades på 1800-talet. De tidiga, utbildade sjuksköterskorna var från rika familjer och djupt religiösa, och ville betona att de arbetade för ett högre syfte än att försörja sig.

Hon följer historiens gång och ser hur den bilden utnyttjats för att hålla tillbaka löner och arbetsvillkor.

– Tidigare kunde en sjuksköterska som satt ned klackarna och sa ifrån betraktas som mindre lämplig för yrket. Det stämde inte med gamla värderingar av att vara vårdande.

Men hon vill en gång för alla borsta av Florence Nightingales rykte.

– Bilden av att hon tyckte att sjuksköterskorna skulle arbeta utan ersättning, bara utifrån sitt kall är fel. Hon var verkligen ingen självuppoffrande ängel. Hennes reformer räddade livet på 10 000-tals patienter, hon var en framstående statistiker och hade starkt inflytande på makteliten i Storbritannien.

Nightingale en powerkvinna

Sara Heyman beskriver Florence Nightingale som en powerkvinna.

– Hon såg vårdande som en konstform och ansåg att man måste erbjuda bra lön för att få de bästa. Men det har gjorts kraftiga förminskningar av henne.

Sjuksköterskans historia löper parallellt med kvinnans frigörelse, eftersom yrket var ett av de första som gjorde det möjligt för kvinnor av högre samhällsklass att komma ut ur hemmen och arbeta.

Paradoxalt nog var det de drivande kvinnorna bakom kvinnofrigörelsen och den första sjuksköterskeutbildningen som drev att endast kvinnorna hade de speciella egenskaper som behövdes för sjuksköterskeyrket. Kvinnor beskrevs passa för att de var vårdande, tröstande, självuppoffrande, noggranna och uthålliga.

– Bilden som sjuksköterskorna själva lanserade har sedan stått i vägen för goda villkor och vettiga löner. Men det var en annan tid. Jag tror också att det var ett sätt för dem att få komma in på sjukhusen och ut från hemmen, att göra rollen som sjuksköterska ofarlig.

Fack och strejker

Sara Heyman gör i boken flera nedslag i 1900-talet, med bildande av fackförbund, strejker och högskoleutbildning, fram till dagens arbetsmarknad för sjuksköterskor.

– Det historiska bagaget påverkar fortfarande. Utredningar, avhandlingar och rapporter i mängd har konstaterat faktumet att synen på sjuksköterskeyrket som ett "kvinnojobb" spelar roll när det kommer till lön och inflytande, säger hon.

Ett kapitel beskriver hur samma arbetsmarknad fungerar olika för sjuksköterskor och läkare. Arbetsmarknaden de verkar i kallas monopson, vilket betyder att det finns en dominant köpare av arbetskraft.

På den arbetsmarknaden lönar det sig för arbetsgivare att betala de anställda löner som ligger under marknadsförhållandena. Men en effekt blir då att man inte får tillräckligt med folk.

– Landstingen präglas definitivt av brist på anställda sjuksköterskor och lönerna är inte marknadsanpassade, förutom för de bemanningsanställda.

Landsting bjuder över varandra

Läkarna har inte haft fler arbetsgivare att välja på än sjuksköterskorna. Ändå har läkarbristen resulterat i att landstingen bjudit över varandra och läkarlönerna har trissats upp.

Det har förklarats från både arbetsgivare och fack med att det är så marknaden fungerar, att utbud och efterfrågan styr löner precis som priser.

– Men bristen på sjuksköterskor har aldrig lett till att landstingen bjuder över varandra. Varför gäller marknadsreglerna läkarna och inte sjuksköterskorna? Jag vill inte ställa yrken mot varandra, men här är diskussionen relevant.

Läkarna framgångsrika

Sara Heyman har själv inte svaret på frågan men Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi och ordförande i arbetsmarknadsekonomiska rådet har tillsammans med Katarina Richardson beskrivit hypoteser i en rapport.

En är att läkarna som framgångsrik påtryckningsgrupp och tack vare sina chefsställningar i landstingen kunnat påverka landstingen att inte utnyttja sin marknadsmakt som mot sjuksköterskorna.

En annan är att läkarnas fackliga förhandlingsstyrka, tack vare yrkets prestige, övertrumfat arbetsgivarna. Historiskt sätt har läkaryrket dominerats av män.

Sara Heyman sammanfattar i boken förklaringarna med att de bottnar i betydelsen av könsroller och maktordning. De speglar också vår värdering av medicin och omvårdnad – klassiskt manligt respektive kvinnligt fält

Men om landstingen är beredda att hellre ha för få sjuksköterskor än att marknadsanpassa löner och villkor, vilken risk tar de då'?

– Det är patienternas vård och säkerhet såklart. Men de riskerar även personalens hälsa. Det gäller sjuksköterskorna som är för få, men även läkare eftersom sjuksköterskebristen är deras största arbetsmiljöproblem i många fall.

Sexgalning eller nunna

Den som skriver en bok om synen på sjuksköterskan kommer inte förbi stereotyper som ängeln, monstret, sexgalningen eller nunnan.

– Det som framträder när bilderna sprids i populärkultur, i pornografin och till och med i rekryteringsannonser är att det inte krävs så höga kvalifikationer för yrket. När det är tvärtom, säger Sara Heyman.

Boken "Sjukt, syster!" kommer ut onsdag den 25 april.