Den frågan ställde sig Sandra Lawler och Wiveka Vanrillaer, chefssjuksköterska respektive utvecklingssjuksköterska vid barnradiologen på Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm, i sin C-uppsats inom radiografi.


De har båda jobbat som röntgensjuksköterskor i nästan 30 år och fick sin legitimation långt innan utbildningen blev treårig och akademisk. Därför beslöt de sig nyligen för att läsa in en kandidatexamen, för att kunna vidareutbilda sig ytterligare.



Smarta system blir viktiga

I C-uppsatsen fick sju verksamhetschefer från privat och offentlig röntgen i Stockholmsområdet ge sin bild av hur det påbörjade tekniska språnget kommer att påverka arbetsrutiner, patientflöden och kompetensförsörjning.


Cheferna lyfte framför allt fram artificiell intelligens, AI, som redan nu används på Danderyds sjukhus vid bildgranskning. Det tror de intervjuade kommer att förändra radiologin i grunden. Bland annat kan det innebära ännu mindre handpåläggning från röntgensjuksköterskor vid enklare undersökningar, då programvaran själv avgör vilka vinklar och bilder som skall tas. 


– AI är en del av vad som kallas för den fjärde industriella revolutionen och som väntas påverka röntgen mer än vad digitaliseringen gjorde. Sjukvården har börjat förbereda sig, men intervjupersonernas svar visar att det inte finns några konkreta handlingsplaner, säger Sandra Lawler.

Bredd och spetskompetens


Samtidigt sker en snabb utveckling inom befintlig avbildningsteknik. Förut kunde du betraktas som specialist inom magnetkamera eller datortomografi, men nu blir personalen allt mer subspecialiserad inom avancerade undersökningar av exempelvis hjärta och buk. Intervjupersonerna i uppsatsen beskriver det som att röntgensjuksköterskan gått från att vara en yrkesgrupp till flera olika.



Samtidigt finns det fortfarande ett behov av personal som kan hantera flera olika avbildningstekniker, inte minst på jourtid. Men bristen på röntgensjuksköterskor och radiologer gör det svårt för cheferna att hitta en balans mellan spetskompetens och bredd.


– Det leder till att vissa läkaruppgifter spiller över till oss. Och i vissa fall tar andra yrkesgrupper över delar av vårt arbete. Personligen är jag negativt inställd till det senare, för vi har kunskap om strålskydd och annat som är viktigt för patienternas säkerhet. Samtidigt sitter cheferna i en rävsax där alternativet är att behandlingen fördröjs, säger Sandra Lawler. 



Röntgen flyttar ut

Ytterligare en trend som pekas ut i uppsatsen är den snabba ökningen av bland annat antalet kombinerade operations- och röntgensalar. Det finns en risk att vården blir mindre flexibel när personalen är högspecialiserad och finns på olika platser.


– Ansvariga inom vården är lite avvaktande. Det är hög tid att planera för framtiden, inte minst är det tydligt att en utbildning på avancerad nivå för röntgensjuksköterskor behövs för att möta den tekniska utvecklingen. Stora utmaningar väntar, men också möjligheter att göra vården snabbare och bättre, säger Sandra Lawler.