Det har gått tio år sedan kylbehandling av nyfödda började användas som standardbehandling vid asfyxi, syrebrist. Nu har forskare gjort en omfattande utvärdering hur det påverkat barnen i praktiken.

I en artikel i Läkartidningen  redovisas resultaten av överläkare och docent Lena Westbom och hennes kollega vid Lunds universitet, professor Gunnar Hägglund.

Utvecklas bättre

Tidigare studier har visat att genom att sänka kroppstemperaturen hos det nyfödda barnet, antingen med hjälp av kylmössa eller kylmadrass, minskar omfattningen av skadeutvecklingen under de första dygnen efter ett syrebristen uppstått.

Samtidigt ökar överlevnaden vid svår asfyxi och kylbehandlade barn utvecklas bättre motoriskt och kognitivt än barn med lika svår asfyxi som överlever utan kylbehandling, skriver de båda läkarna i Läkartidningen.

Stor registerstudie

Resultatet från denna studie bygger på ­registerdata från 3 676 barn födda 2000–2016 som fanns registrerade i kvalitetsregistret för cerebral pares, CPUP, 1 juli 2017. Det motsvarar i det närmaste samtliga barn med CP i Sverige under det tidsintervallet eftersom registret har en mycket hög täckningsgrad.

Genomgången visar att:

  • De barn som överlevt men fått CP har bättre funktion såväl motoriskt som kognitivt än icke-kylbehandlade barn med CP, trots att andelen med svår asfyxi bland de senare var lägre.
  • Nästan hälften av alla barn med CP kan gå, cirka 45 procent, både bland kyl- och icke-kylbehandlade barn. En större andel av de icke-kylbehandlade barnen med asfyxi hade dock den högsta motoriska funktionsnivån. Forskarna tror att det beror på att en lägre andel med svår asfyxi fanns bland dessa barn snarare än att kylbehandling orsakar skador.
  • Andelen barn med den största funktionsnedsättningen var hälften så stor i den kylbehandlade gruppen som i gruppen icke-kylbehandlade barn.