Nödställda i glesbygd kan få vänta längre på hjälp
Transportstyrelsen stoppar landstingen från att anlita privata helikopteroperatörer till livräddande insatser i glesbygd, med hänvisning till säkerheten och EU-regler. Sjukvårdspersonal ser nu en risk för att hjälpen inte kommer nå fram till svårt skadade eller sjuka i tid.
2011 startade landstingen i Västerbotten, Jämtland och Norrbotten projektet Akutvård i extrem glesbygd (AXG). För att hjälpa de som drabbas av livshotande sjukdom eller skada i väglöst land har bland annat sjukvård, polis, SOS Alarm, samebyar och privata helikopterföretag kopplats ihop.
Tuffa krav
Nu sätter Transportstyrelsen stopp för AXG:s möjligheter att skriva avtal med och sätta privata helikopteroperatörer i beredskap. Beskedet motiveras med säkerheten och att Transportstyrelsen måste följa EU-regler.
Redan i november förr året påpekade myndigheten att privata helikoptrar som deltar i räddningsaktioner måste ha samma typ av tillstånd som för ambulanshelikoptrar. Det är ett svårt krav att nå upp till.
En privat operatör får ingripa om de upptäcker en person i nöd. Men Transportstyrelsens inställning i frågan gör det omöjligt för AXG att planera och organisera den helikopterburna delen av verksamheten.
Vill se ett undantag
– Risken är att någon blir liggande och får vänta för länge på hjälp. Jag kan tycka att det finns regler som inte är helt tillämpliga på den glesbygd vi har i Sverige. De här reglerna känns som de passar bättre i storstäder och på flygplatser, och att man skulle kunna göra undantag, säger Lena Kroik, samordningssjuksköterska på AXG, till SVT Nyheter Västerbotten.
Ansvariga inom Västerbottens landsting vill nu se en lagändring, alternativt fler ambulanshelikoptrar som kan täcka behovet.