– Vi vet att äldre personer i glesbygd i mindre utsträckning söker vård för lindriga sjukdomar som halsont och förkylningar. Tillgång driver efterfrågan och människor i stora städer söker mer vård, trots att de inte är sjukare. Vi vill studera vad personer som tar till egenvård har för strategier, hur de hanterar och lindrar symptom, säger Silje Gustafsson, sjuksköterska och forskare i omvårdnad vid Luleå tekniska universitet, i ett pressmeddelande.

Fokus på de sjukaste

I en tid då sjukvården är under hård press och de som har störst medicinskt behov måste få gå först blir den här typen av forskning extra intressant, tillägger hon.

Självklart kan det också finnas nackdelar med att förlita sig på egenvård i större utsträckning, poängterar Silje Gustafsson.

– Det kan bottna i en misstro mot sjukvården. I vissa fall kan det även leda till att man får felaktiga råd av någon som inte har tillräckliga kunskaper.

Kunskap kan försvinna

Men i det här forskningsprojektet vill hon och kollegan Päivi Juuso ta tillvara på den kunskap som människorna i glesbygd har och sprida den vidare till andra delar av Sverige. Det handlar också om att samla in kunskap som riskerar att försvinna med äldre generationer.

I pilotprojektet "Egenvårdspraktiker i norrländsk glesbygd" ingår även att studera hur människor använder naturen för att främja hälsa.

Vad betyder naturen?

– Vi är Sveriges nordligaste universitet och i människorna i vår region har nära tillgång till naturen. Vi vill veta hur de använder den och vad den betyder för dem. Min tidigare forskning visar att kvinnor som lever med smärta hittar styrka i naturen. Det är intressant att se vilka strategier människor har för att bevara sin hälsa och om naturen ingår i dessa strategier, säger Päivi Juuso.