Sedan fem år kallar sig Margareta Lindberg Eras-sjuksköterska. Det innebär bland annat att hon är ansvarig för att all data om patienter som opereras enligt de särskilda behandlingsrekommendationerna Eras förs in i ett avancerat kvalitetsregister. I dag finns det fjorton evidensbaserade vårdprogram för elektiva operationer inom kirurgi, gynekologi och urologi enligt Eras, Enhanced Recovery After Surgery.

Allt från vårdtider till resultat matas in i databasen. Men mätvärderna stannar inte i systemet utan huvudsyftet är att allt ska återkopplas till personalen.

– Vi går igenom resultaten tillsammans med hela personalgruppen regelbundet. Tanken är att alla ska veta lika mycket och alla ska ha samma mål. Oavsett om man är kirurg, sjuksköterska eller fysioterapeut ska man bry sig lika mycket om sårinfektioner och utvärdera varför det förekommer, berättar Margaretha Lindberg.

Starkt samarbete

Det är just det multidisciplinära samarbetet som hon lyfter fram som den största styrkan i Eras. Det är också det som är det roligaste med hennes arbete. Margaretha Lindberg säger att de har en väldigt engagerad personalgrupp som tillsammans vill utveckla vården.

Margaretha Lindberg beskuren 1.jpg
Sjuksköterskan Margaretha Lindberg arbetar halvtid på en kirurgisk avdelning och halvtid som Eras-sjuksköterska. Hon är också den enda sjuksköterskan i SwERAS styrgrupp. Foto: Anna-Carin Lindberg.

Ibland kan det räcka med att lyfta ett problem för att det ska bli förändring. Till exempel märkte de att sårinfektionerna blev färre bara genom att de började prata om det.

– Om det var en naturlig variation i statistiken är svårt att svara på, men jag tror att det betyder mycket att vi hela tiden utvärderar det vi ser.

Fokus på patientinformation

Enligt Eras riktlinjer ska alla patienter som har en planerad operation träffa en  sjuksköterskan en vecka före inskrivning. De går då noggrant i genom vad som kommer att hända före, under och efter operationen. Två dagar senare ringer sjuksköterskan upp patienten.

– Det samtalet har flera funktioner, dels för att stämma av vad personen kommer ihåg. Det kan också vara ett viktigt stödsamtal eftersom det händer att patienten fått sitt cancerbesked i samband med det mötet. Telefonsamtalet är också ett tillfälle att upprepa vad som sagts tidigare, upprepning är kunskapens moder, säger Margaretha Lindberg.

I samband med utskrivningen får alla patienter fylla i en enkät om vårdtiden och enligt Margaretha Lindberg är de flesta mycket positiva.

– Trots att vi i personalen ibland känner oss som ”cheerleaders” som ständigt hejar på och tjatar om att de måste röra på sig, äta ordentligt och dricka mera.  Det kan vara kämpigt, men det är inget de tar upp. Jag tror att deras kunskap om varför de mår på ett visst sätt gör att det inte blir lika skrämmande.

Internationellt samarbete

De första Eras-programmen skapades i Danmark för 15 år sedan. Sedan dess har modellen fått stor spridning internationellt och hålls ihop av paraplyorganisationen Eras Society.

I Sverige har ett 20-tal sjukhus infört vårdprogrammen som rutin och i november förra året gick den första SwERAS-konferensen av stapeln. Drygt 130 personer från olika yrkeskategorier inom kirurgisk vård träffades för att diskutera och utbyta erfarenheter för snabbare och säkrare återhämtning efter elektiv kirurgi.

Viktigt att förstå varför

Ämnen som diskuterades under konferensen var bland annat riskreduktion, vikten av rökstopp och alkoholkarens inför operation och effekten av postoperativ mobilisering. En av föreläsarna var Margaretha Lindberg som talade hur viktigt patientinformationen är för att skapa delaktighet i vården.

– Jag brukar drista mig till att säga att information är det viktigaste. Det betyder så mycket för patienten när man förstår varför man har ont eller mår illa efter operationen, säger hon.

Den 23-25 maj i år anordnas Eras världskongress i Stockholm.