– Redan efter den första veckan kändes det som om jag hade arbetat här i ett år. Det blev så tydligt att jag med mina kunskaper om provtagning och analyser faktiskt kan göra skillnad i vården. Jag är jätteglad över att ha fått den här chansen, säger Fariba Ghafouri som så sent som för två år sedan fick sin legitimation som biomedicinsk analytiker.

Sedan dess har hon framför allt arbetat tillsammans med andra biomedicinska analytiker på laboratorier i Stockholm, dit hon fram till i våras veckopendlade från sin bostad i Umeå. När hon fick reda på att Umeå, som enda kommun i landet, i sommar tänkte anställa en biomedicinsk analytiker skickade hon genast in sin ansökan.

Det dröjde inte länge förrän hon fick besked om att hon hade fått jobbet. När Vårdfokus pratar med henne har hon varit kommunalt anställd i drygt tre veckor, sedan början av juli. Hennes vikariat gäller augusti ut. Efter det hoppas hon innerligt att kommunen bestämmer sig för att låta henne stanna.

Kan påverka

– Ända sedan jag gick utbildningen har jag ansett att det inom den kommunala äldrevården behövs högre kompetens inom laboratoriemedicin. Om man jobbar som biomedicinsk analytiker här kan man verkligen påverka, säger Fariba som redan lagt fram flera förslag på hur provtagningen och hanteringen av proverna skulle kunna förändras.

Bland annat tycker hon att kommunen borde planera in utbildningar om provtagning och hantering av prover som all vårdpersonal kan gå.

Hon har under sin korta tid märkt att det ibland görs fel när det gäller identifieringen av patienterna, både vad avser hur provrören märks och hur personernas identitet fastställs.

Vissa prover ska kort tid efter provtagningen centrifugeras. Eftersom det saknas centrifuger på äldreboendena skickas de därför med taxi till laboratoriet på sjukhuset i Umeå, vilket är både dyrt och osäkert. Prover som ska hållas kalla kyls inte alltid som de ska.

Mycket kan gå fel

– Nästan all diagnostik baseras på provresultat. Om något blir fel från början blir alla de andra stegen i analysprocessen också fel, säger Fariba som också anser att patientsäkerheten skulle förbättras om kommunen fick möjlighet att ansluta sig till landstingets remiss- och svarssystem.

Förutom att förbättra rutiner går Faribas jobb i huvudsak ut på att ta prover hemma hos de patienter som får hemsjukvård eller vistas på kommunens särskilda boenden.

– För mig har det varit en helt ny värld. Jag får träffa patienterna i deras hemmiljö. Det är kul att vara på labb också, men jag tycker att det är mycket roligare att få möta patienterna i deras verklighet. För att inte tala om personalen. Sjuksköterskorna och undersköterskorna är som änglar. De behandlar de äldre som om de tillhörde deras egna familjer.