Läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal har kvalificerade yrken, där samtalen inte får leda till missförstånd. Därför tycker Emil Molander att man måste ge utländsk vårdpersonal chansen att lära sig svenska väl.

– De måste få öva. Idag ska allt gå så fort. Det stämmer inte att man lär sig svenska på arbetsplatsen. Vem hinner lära ut det? Tvärtom kan man känna sig mycket osäker och ensam, säger han.

Svenska som andra språk

Emil Molander är lärare i svenska som andra språk. Han har arbetat med att lära sjuksköterskor sjukvårdssvenska, både sjuksköterskor från EU-länder och från andra delar av världen. Men idag ger han mest kurser för läkare. Han är stationerad i Östersund och arbetar för regionen som rekryterar utländska läkare.

– De anatomiska orden på svenska är viktiga. Om en läkare eller sjuksköterska säger esofagus så förstår inte patienten att de menar matstrupen.

I boken "Kroppen på svenska" går det att öva på hela anatomin, både yttre och inre, och på detaljnivå. Latinska och svenska namnen finns i övningar och facit. I boken finns också kortare delar om vanliga sjukdomar i kroppsdelarna.

Att böja substantiv

Han poängterar hur viktigt det är att träna på böjningsformerna av substantiv.

– Det går att förlora sin pondus inför patienten om man säger "maget" om magen, även om man är medicinskt kompetent. Som när en läkare skulle undersöka mitt födelsemärke och pekade på huden och sa "den". Senare förstod jag att han menade bröstvårtan men inte kunde ordet.

Boken har fokus på kroppsdelar. Där går att träna böjning av substantiv till bestämd form och plural, som exempelvis en lunga, den lungan och lungorna. För träning av rätt uttal finns kompletterande ljudfiler på nätet.

– Ordet stortå har två långa vokaler, till exempel.

Språktest för legitimation

Numera måste läkare och sjuksköterskor även från EU-länder, liksom från andra länder, klara ett språktest i svenska för att kunna få svensk legitimation. Det är på nivån C1. Emil Molander har tagit fram ett av de språktest som används. Men idag arbetar han mest med läkare som har svensk legitimation men vill vässa svenskan.

– Som språklärare till läkare och sjuksköterskor ska man ställa höga krav. Det är inte orimligt att begära att de ska veta vad inre och yttre kroppsdelar heter, med korrekta böjningar.

Han tror att det är lättare för de utländska läkarna och sjuksköterskorna att kommunicera, komma in i jobbet och få respekt så länge det handlar om samtal med kolleger. Där kan de blanda svenskan med latin och medicinska namn på sjukdomar och kollegerna förstår ändå att de är kompetenta.

– Men med patienterna krävs mer. Du kan inte resonera om symtom och läkemedel vid hypertoni, om inte patienten förstått att hypertoni betyder högt blodtryck.

Beskriva smärta

Han menar att sjukvårdssvenska är komplex. Det är inte bara yrkesterminologin som behöver tränas, utan även själva språket. Till exempel kan prepositioner få stor betydelse.

– Det är avgörande om patienten säger "jag hade ont för en månad sedan" eller "jag har ont sedan en månad". Dessutom spelar adjektiven roll för bedömningen, som att en smärta kan vara molande eller huggande.